Copyright problem med bilder

Merparten av bilderna i äldre tidskriftsartiklar är i karantän men artiklarna i det nummer som är aktuellt för e-prenumeranter innehåller alla bilder. Vi arbetar på detta och publicerar godkända bilder allteftersom. 

3/21 Brott och Straff

Brottslighet är temat för flera artiklar i detta nummer av Clarté. De kunde ha handlat om Telia i Uzbekistan eller Lundin Oil i Sudan och Etiopien. Eller om direktörer på Östermalm som tillsammans med en lokalpolitiker i Malmö plundrat bostadsrättföreningen Kinesiska muren och ruinerat de boende. Det kunde också ha handlat om explosionen av brottslighet på arbetsmarknaden, med migrantarbetare som främsta offer.

För brottsligheten generellt är kurvorna sjunkande eller stabila. Men skjutningar, sprängningar och våldsamma gänguppgörelser har ökat. I så kallade utsatta områden är dödigt våld nästan fyrdubbelt vanligare.

Ett sönderslaget, halvprivatiserat skolsystem, frånvaron av social bostadspolitik, ett avrustat arbetsmiljöarbete, en arbetsmarknad styrd av EU:s fyra friheter - det får sina följder. Det styr mot barbariet; organiserad brottslighet är på många sätt fascismens förtrupp. Självklart är vi solidariska med dem som bor i drabbade områden i kraven på kraftfulla insatser.
Vi kunde kanske ha stannat vid dessa konstateranden. Men i detta nummer ger vi oss ändå in i pågående brottsdebatt. Den dominerar politiken i Sverige i dag och gör nog så det närmaste året. Argumentationen behöver granskas. Vad pratar dom om? Här följer några svar från olika håll.

Bildtext

Den 29 september, samtidigt som landet släppte de flesta restriktioner kopplade till covid-19-pandemin, beslutade Sveriges riksdag att bryta mot svensk grundlag. Ledamöterna införde ett tillfälligt undantag i miljöbalken så att byggmaterialföretaget Cementa AB kunde få förlängt tillstånd i åtta månader för fortsatt kalkbrytning på Gotland. Detta trots att Lagrådet anser att det går emot grundlagen och miljöorganisationer varnat för konsekvenserna av fortsatt brytning för gotlänningarnas grundvatten.

Bildtext

Brottslighet är temat för flera artiklar i detta nummer av Clarté. De kunde ha handlat om Telia i Uzbekistan eller Lundin Oil i Sudan och Etiopien. Eller om direktörer på Östermalm som tillsammans med en lokalpolitiker i Malmö plundrat bostadsrättföreningen Kinesiska muren och ruinerat de boende. Det kunde också ha handlat om explosionen av brottslighet på arbetsmarknaden, med migrantarbetare som främsta offer. Eller om hur nya slags brott letat sig in i en sönderprivatiserad välfärdssektor. Självklart kunde det också handlat om sexualbrotten och efterdyningarna av metoo.

Bildtext

Valet 2022 blir sannolikt ett val om lag och ordning. Företrädare för borgerliga och bruna partier kommer att skylla brottsligheten på Socialdemokraterna och invandringen. Socialdemokraterna kommer att instämma i allvaret och alla kommer att bjuda över varandra om hårdare tag. Men hur ser hotbilderna egentligen ut?

Bildtext

Vänstervågen på 1960- och 70-talen letade sig också in bakom fängelsemurarna. Somliga brottslingar lämnade det kriminella och kom ut som radikaler, andra stannade i det kriminella och blev radikalers hjältar.

Bildtext

Skjutningarna är ett reellt problem. Men hur undviker vi en politik som ger bränsle åt reaktionära och rasistiska agendor. Rami Al-Khamisi och Helga Valdimarsdottir har båda vuxit upp i så kallade särskilt utsatta områden och har länge arbetat för social rättvisa. Här ger de sin bild av situationen. Rami Al-Khamisi är uppväxt och boende i Stockholmsförorten Husby. Han är jurist och en av grundarna av organisationen Megafonen. Rami har sedan 2008 haft en framträdande roll i sociala rörelser i förorten. 2015 skrev han rapporten Rörelsejuridik.

Bildtext

Att göra om sociala frågor till kriminalpolitik har länge varit borgerlighetens paradgren. Otrygghet kanaliseras in i en vildsint kamp mot brottsligheten. Från vänster har kriminalpolitiken successivt förvandlats till en arena för att artikulera ras, klass och kön. Två väsensskilda synsätt står mot varandra i brottsdebatten.

Bildtext

I en narkostat övertar organiserad brottslighet en del av statsmaktens uppgifter. Sverige är inte på väg dit. Men ta lärdom av Colombia ändå! Den nyliberala politikens klassklyftor skapar utrymme för kriminalitet och korruption.

Bildtext

För tjugo år sedan startade USA och Storbritannien krig mot Afghanistan i det så kallade "globala kriget mot terrorismen". Strax därpå skickades även svenska militära styrkor till landet. Det brukar benämnas som "den svenska insatsen i Afghanistan".

Bildtext

Frihandelns välsignelser är ett liberalt axiom. I verkligheten kan det handla om imperialism och nykolonialism. Matilda Baraibars granskning av EU:s frihandelsavtal med Mercosurstaterna blir en lektion i 2000-talets globala ekonomiska ojämlikhet. Sverige hör till de åtta EU-stater som krävt omedelbart ikraftträdande.

Bildtext

Det pågår en rymdkapplöpning mellan världens två rikaste män. Elon Musk eller Jeff Bezos: Vem ska hinna först med att göra resten av solsystemet lika andefattigt och eländigt som jorden? Musk har byggt vidare på föräldrarnas apartheidförmögenhet med en ny sorts bilar. Bezos driver världens största postorderfirma. Den heter Amazon och är föremålet för journalisten Julia Lindbloms nya bok.

Bildtext

Arbetarrörelsen har släppt frågan om kontrollen över arbetet. Med artificiell intelligens kan chefer nu i detalj övervaka sina anställda. Arvand Mirsafian kritiserar bilden av tekniken som en autonom kraft att böja sig för.

Bildtext

Omkring 15 000 arbetare har dött på byggen i Qatar inför fotbolls-VM nästa år.Mycket annat kan också läggas landets styrande till last, skriver Mats Parner.

Bildtext
Ode till tvätten och tvättskildringar.

Bildtext