Tekniska problem med tidskriftsartiklar

Vårt artikelarkiv påverkas av ett tekniskt problem som gör att det för närvarande tyvärr inte går att se bilder i äldre tidskriftsartiklar. Vi jobbar på att lösa problemet, men tyvärr kan det ta lite tid innan bilderna är tillgängliga igen. 

Artiklarna i det nummer som är aktuellt för e-prenumeranter innehåller alla bilder.

Webbredaktionen

 

Den 29 september, samtidigt som landet släppte de flesta restriktioner kopplade till covid-19-pandemin, beslutade Sveriges riksdag att bryta mot svensk grundlag. Ledamöterna införde ett tillfälligt undantag i miljöbalken så att byggmaterialföretaget Cementa AB kunde få förlängt tillstånd i åtta månader för fortsatt kalkbrytning på Gotland. Detta trots att Lagrådet anser att det går emot grundlagen och miljöorganisationer varnat för konsekvenserna av fortsatt brytning för gotlänningarnas grundvatten.

Så här långt är nog få socialister förvånade. Svenska staten verkar ofta som Svenskt Näringslivs förlängda arm. Men många blev förvånade över att Vänsterpartiet, ett av få partier med ett uns av socialism kvar i ryggmärgen, röstade för förslaget. Partiets ledning vek sig för Cementas utpressningspolitik. Miljö- och naturvärden ställdes mot tusentals arbetstillfällen inom svensk byggsektor. Ett alternativt sätt att bygga med lera, slaggsten från stålproduktion eller andra former av nya blandmaterial förbisågs helt i debatten.

118801_01.jpg

Vänsterpartiet och resten av Sveriges riksdag anser att Cementas verksamhet på Gotland är too big to fail, något som i sig är diskutabelt. Om man följer den ståndpunkten till sin spets betyder det att verksamheten i sin nuvarande form måste räddas oavsett pris, på samma sätt som när banker över hela världen fick enorma räddningsbidrag under den självåsamkade finanskrisen 2008-2009. Det skapar en perfekt miljö för berörda storföretag att bedriva utpressning mot samhällsintresset. Land byggs inte längre med lagar, demokratin urholkas, och Gotlands vattenförsörjning väger lätt som en fjäder.

Oavsett vilken sida av vänstern du står på inom miljö- och klimatkampen - Green New Deal eller tillväxtkritik - bör detta ställningstagande oroa. Kommer Vänsterpartiets nya industripolitik att vara grön och lägga grunden för socialistisk omställning? Eller blir det bara gammalt hederligt betongsosseri som håller industrijättarna om ryggen?

Oavsett om slutmålet är full ekonomisk socialism eller något slags blandekonomi kräver den nödvändiga, snabba klimat- och miljöomställningen en kraftfull industripolitik, där produktionsenheter och funktioner som är av kritisk betydelse - too big to fail - ställs under direkt statlig kontroll. För övriga verksamheter behöver en stark statlig fysisk planering anvisa var och hur de får bedrivas.

Så går det att undvika långbänkarna och de små stegens tyranni, de negativa kumulativa effekter på miljö och samhälle som dagens miljö- och planlagstiftning framkallar.

Förstatliga Cementa!