Brottslighet är temat för flera artiklar i detta nummer av Clarté. De kunde ha handlat om Telia i Uzbekistan eller Lundin Oil i Sudan och Etiopien. Eller om direktörer på Östermalm som tillsammans med en lokalpolitiker i Malmö plundrat bostadsrättföreningen Kinesiska muren och ruinerat de boende. Det kunde också ha handlat om explosionen av brottslighet på arbetsmarknaden, med migrantarbetare som främsta offer. Eller om hur nya slags brott letat sig in i en sönderprivatiserad välfärdssektor. Självklart kunde det också handlat om sexualbrotten och efterdyningarna av metoo.
Men de artiklarna följer inte här. Som nästan allt annat som skrivs om brottslighet i Sverige i dag handlar det främst om skjutningar, gängbrottslighet och segregerade bostadsområden.
För brottsligheten generellt är kurvorna sjunkande eller stabila. Men skjutningar, sprängningar och våldsamma gänguppgörelser har ökat. I så kallade utsatta områden är dödigt våld nästan fyrdubbelt vanligare.
Smygande processer har pågått i decennier och kan inte separeras från skola, socialtjänst och arbetsmarknad. Brottslighet fördelar sig enligt klass, och drabbar främst de fattigaste. Samtidigt riktar staten den vassa sidan av svärdet nedåt.
Det finns aldrig några helt enkla förklaringsmodeller eller lösningar på brottsligheten, men det är alltid värt att förhålla sig till Suttons regel: vid diagnostisering bör man först överväga det självklara.
Gun, Hands, Black image Bild: Pixabay license
Willie Sutton var en ökänd bankrånare. På frågan varför han rånade banker, svarade han:
- Because that's where the money is.
Det är inte så svårt att förstå att den chaufför som drar in 20 000 månaden på att arbetar 80 timmar i veckan på den oreglerade taximarknaden kan frestas att börja köra knark och tjäna det fyrdubbla med hälften så lång arbetstid.
Ett sönderslaget, halvprivatiserat skolsystem, frånvaron av social bostadspolitik, ett avrustat arbetsmiljöarbete, en arbetsmarknad styrd av EU:s fyra friheter - det får sina följder. Det styr mot barbariet; organiserad brottslighet är på många sätt fascismens förtrupp. Självklart är vi solidariska med dem som bor i drabbade områden i kraven på kraftfulla insatser.
Vi kunde kanske ha stannat vid dessa konstateranden. Men i detta nummer ger vi oss ändå in i pågående brottsdebatt. Den dominerar politiken i Sverige i dag och gör nog så det närmaste året. Argumentationen behöver granskas. Vad pratar dom om? Här följer några svar från olika håll.
