Det pågår en rymdkapplöpning mellan världens två rikaste män. Elon Musk eller Jeff Bezos: Vem ska hinna först med att göra resten av solsystemet lika andefattigt och eländigt som jorden? Musk har byggt vidare på föräldrarnas apartheidförmögenhet med en ny sorts bilar. Bezos driver världens största postorderfirma. Den heter Amazon och är föremålet för journalisten Julia Lindbloms nya bok.

När man är världens rikaste man skrivs det många böcker om en, det är en del av charmen. Ofta rätt artiga fursteporträtt, ibland med en överslätande kritik mot väl hårda nypor. Hos Lindblom får berättelsen om Entreprenören inte så värst mycket uppmärksamhet. Det är nog lika bra: vi vet redan att alla kapitalister är self-made men som har arbetat sig upp ur nåt källarhål med en smart idé, två tomma händer och ett blygsamt lån från mamma eller pappa.

I centrum för boken står istället det nätverk av Amazon-lager genom vilka böcker, leksaker, kläder, krimskrams distribueras till den köpsugna allmänheten. Nå, det kallas inte lager utan fulfillment centers, men arbetet som pågår där är misstänkt likt lagerarbete. Genom robotteknikens landvinningar töms den enskilde arbetarens vardag på planering och variation, och reduceras till en snäv uppsättning repetitiva rörelser i noggrant övervakat tempo. Algoritmer leder och fördelar de flinka apfingrar som fortfarande är mänskans unika konkurrensfördel över maskinen. Det gäller att ligga i: Lindblom har räknat ut att en av Bezos tyska lagerarbetare skulle behöva jobba dygnet runt i nio miljoner år för att komma ikapp sin högste chefs förmögenhet.

118810_01.jpgJeff Bezos

Steg för steg tecknas bilden av det kanske mest avancerade distributionssystem som den kapitalistiska ekonomin har frambringat. Lindblom beskriver arbetsprocesserna, övervakningssystemen och de utslitna kroppar, kackiga löner och antifackliga strategier som man inte klarar sig utan om man ska bli världsledande. Hon visar också att ett lager inte är en ö, utan måste placeras i specifika ekonomiska, tekniska, politiska sammanhang, och hur lagerverksamheten över Europa koordineras, utan hänsyn till nationsgränser. En strejk på ett lager blir övertidsarbete i ett annat.

Hon intervjuar svenska arbetare på andra postorder- och budföretag. Träffar ett glatt kommunalråd i Eskilstuna, dit Amazon tänkt förlägga sin svenska verksamhet. Men av allt att döma inte avser att bidra med några skatteintäkter. Ja, skatteplanering har varit avgörande för företaget sedan start.

Lindblom diskuterar automatiseringens roll i arbetslivet, hur den utvecklas, vilka gränser den stöter på, vilka konsekvenser den får för arbetskraften. Hur manuellt arbete inte försvinner, utan förändras.

Hon beskriver storföretagets hurtfriska slogans och mantran. Och, kanske viktigast: att företaget har tillskansat sig en monopolliknande ställning på en rad marknader och kontrollerar en avsevärd del av världens it-infrastruktur.

Utanför lagret, under "den sista milen" till konsumenten, är det svårare att strömlinjeforma och rationalisera. För den som känner någon i bud- eller hemtjänstbranschen känns det igen: ständig övervakning via app, frågor så fort en oplanerad paus uppstår, och ett betygssystem som låter sura kunder avgöra om du har ett jobb i morgon eller inte.

118810_02.jpgJulia Lindblom. Foto: Kovan Direj

Kapitlen varvas med korta personporträtt av de mänskor vars arbetskraft Amazon är beroende av. Fina intervjuer om att försöka få en vardag att gå ihop. Om rädsla, stress och arbetsskador. Men också om försöken att organisera sig tillsammans med sina arbetskamrater inte bara på det egna lagret, i det egna landet - utan med amazonarbetare över hela världen. Här hade boken gärna fått breda ut sig lite, eller mycket mer!

AMAZON

Bakom framgången

Julia Lindblom

Verbal. 2021