Chefen för elnät i Sollentuna Energi och miljö vägrade svara på frågor från Expressen i slutet av november i år. Journalisten ville få ut uppgifter om hur företaget skulle påverkas av regeringens nya elprisstöd. Den kommunala chefens svar: "Du försöker påverka mig, då är det en påverkansoperation." Han anklagade Expressen för spioneri med hänvisning till de nya lagarna om utlandsspioneri.
Offentlighetsprincipen har sedan 1766 gjort svenska myndigheters handlingar tillgängliga för allmänheten. I princip. För trots att den svenska offentlighetsprincipen är äldst i världen är den långt ifrån bäst - enligt medieinstitutet Fojo i nivå med Kirgizistans ungefär. Kryphålen och undantagen är många: verksamheter som drivs på entreprenad med offentliga medel är ett sådan viktigt undantag. Sekretesslagstiftningen kan också överutnyttjas, som konstaterats i polisforskaren Stefan Holgerssons rapport Hur efterlever polisen offentlighetsprincipen? från 2021. Inte särskilt väl är slutsatsen. Holgersson försökte bland annat få ut uppgifter angående tillsättningen av underrättelsechefen på Noa (Nationella operativa avdelningen) - även känd som korruptionshärvan, även känd som triangeldramat mellan polischef, underrättelsechef och ÖB.
En myndighet som vill dölja obekväma beslut och maktmissbruk har alltid kunnat gömma sig bakom teknikaliteter. Anteckningar förs kanske inte vid viktiga möten, avgörande beslut tas i maktens korridorer eller så har e-postkonversationer raderats innan journalisterna får tag i dem.
Bild: Robert Nyberg.
Sedan den nya säkerhetsskyddslagen trädde i kraft 2018 har situationen förvärrats ytterligare.
Säkerhetsskydd handlar enligt lagen om att skydda Sveriges befolkning och samhällskritisk verksamhet (vattenförsörjning, elnät, telenät och så vidare) från spioneri, sabotage och terroristbrott. Det är en lagstiftning som gör det möjligt för myndigheter att göra undantag från medborgerliga rättigheter "for the sake of the nation" så att säga. Sedan införandet av lagen har det skett en inflation av säkerhetsskydd inom svenska myndigheter. Större och större delar av kommuners, kommunala bolags och regioners verksamhet döljs av säkerhetsskyddslagens kupol och undantas från medborgerlig insyn.
Hypotetiska scenarier används som ursäkt för myndigheter som inte vill lämna ut information som kan användas för att granska dem. Allt går att motivera med att uppgifterna rör hur myndigheten skulle kunna agera om Sverige var i krig. När myndigheter sluter sig och försvårar medborgerlig insyn, tar Sverige större stövelkliv mot ett mer totalitärt samhälle. Och ett mer korrupt, får tilläggas.
