Copyright problem med bilder

Merparten av bilderna i äldre tidskriftsartiklar är i karantän men artiklarna i det nummer som är aktuellt för e-prenumeranter innehåller alla bilder. Vi arbetar på detta och publicerar godkända bilder allteftersom. 

1/05 Det sköra imperiet

USA är landet som förkroppsligar 1900-talets kapitalism. Men den nyliberala modellen, som utgör den ideologiska kärnan, bär på inre motsättningar och kan snart bryta samman. Den överklass som leder den nyliberala revolutionen konsumerar upp tillgångarna, och USA investerar allt mindre. Lägg därtill militära motgångar i Irak, sviktande ställning för dollarn som världsvaluta och ökat beroende av importerad olja, så får man bilden av ett imperium på väg mot nederlag och sönderfall.

Kan breda folklager tvinga fram mer demokratiska klasskompromisser, eller går vi mot en än mer auktoritär ordning?

I detta Clarténummer granskar vi läget för USA-imperialismen.

Bildtext

Den 5 maj för sextio år sedan kungjorde amiral Dönitz Tysklands kapitulation. Andra världskriget var slut i Europa; i Ostasien fortsatte det till 15 augusti. Kriget mot den europeiska fascismen vanns framför allt av väldiga sovjetiska styrkor (kanske tio miljoner stupade och lika många civila offer), men också av allierade amerikanska och engelska trupper och av partisaner på Balkan och annorstädes.

Bildtext

USA-imperialismen må bestå. Men den nyliberala modellen bär på inre motsättningar och kan snart bryta samman. Den överklass som leder den nyliberala revolutionen konsumerar upp tillgångarna, och USA investerar allt mindre. Det blir ohållbart. Kan breda folklager tvinga fram mer demokratiska klasskompromisser, eller går vi mot en än mer auktoritär ordning? De franska ekonomerna Gérard Duménil och Dominique Lévy analyserar USA:s styrka och svagheter.

Bildtext

USA är landet som förkroppsligar 1900-talets kapitalism. Därför har det också mytologiserats - både till höger och vänster. 1990-talets högkonjunktur och marknadsliberala renässans har medfört ett uppsving för högerns mytfabrikanter. Benny Andersson skärskådar några av deras teser.

Bildtext

USA bygger nya baser i Afrika, ökar truppnärvaron i Latinamerika och planerar anfall mot Iran och Syrien. Men USA går som alla imperier mot nederlag och sönderfall. Det hävdar Chalmers Johnson, amerikansk statsvetare och chef för Japan Policy Institute, i sin bok Imperiets bedrövelser som kommer i svensk översättning på Leopard förlag under våren. Här ett utdrag ur bokens sista kapitel.

Bildtext

Militära motgångar i Irak. Sviktande ställning för dollarn som världsvaluta. Ökat beroende av importerad olja. Daniel Cederqvist har läst fyra tunga analyser av den amerikanska imperialismens bräcklighet.

Bildtext

Den amerikanske filosofen Michael Walzer har i svensk debatt lyfts fram som en viktig vänsterkritiker av USA. Men någon "revolt mot imperiet" vill Walzer inte ha. Han vänder sig bara mot Bushregimens unilateralism. Vad är ett sådant motstånd värt, undrar Hans Isaksson.

Bildtext

Frågan om det är rätt att stödja den irakiska motståndskampen debatteras i den svenska antikrigsrörelsen. Men hur ser motståndet ut? För ett år sedan bildades Iraqi National Foundation Congress för att arbeta för en enhetsfront mot ockupationen. Herbert Docena, forskare vid Focus on the Global South, har intervjuat organisationens generalsekreterare Sheik Jawad Khalisi.

Bildtext

Vad är imperialism? Andreas Malms bok När kapitalet tar till vapen väcker debatt. Hans empiri och teori svajar, anser Ola Inghe. Malm ser inte att kapital och våld är sammanflätade. Resultatet blir att han kastrerar två viktiga marxistiska begrepp - imperialism och hegemoni. Tidigare inlägg har varit publicerade i Clarté 3 och 4/04.

Bildtext

Den 2 april var det 200 år sedan H.C. Andersen, Danmarks store författare, föddes. Det officiella Danmark firar Andersen med pompa och ståt, men en aspekt är, om inte glömd, så i vart fall nedtonad: hans sociala insikt och engagemang som slår rakt in i dåtidens orättvisor.

Bildtext

Allt slappt ska rensas bort ur texten, världen göras ny. Därför går det inte att skriva om man tänker på "sina läsare" och vad de kan tänkas klara av. Texten ska inte bekräfta den förutfattade uppfattningen om hur världen ser ut utan främmandegöra den. Den hållningen saknas ibland i1900-talets svenska arbetarlitteratur. Lena Andersson, författare till Var det bra så och Du är alltså svensk, intervjuas av Magnus Nilsson.