Valrörelsen 2010 präglades av ett besynnerligt samförstånd. Partierna skilde sig i synen på skatte- och försäkringsnivåer, men några ideologiska skillnader gavs inte. Vi lever kanske inte i den bästa av världar, men i den enda möjliga. Alla försök till grundläggande samhällsomdaningar slutar bara i kaos och förtryck. Det var ett underliggande budskap.
Det leder också till ett moralistiskt synsätt på politiken: de stora ekonomiska strukturerna är oåtkomliga, kampen mellan klasserna ska vi inte tala om. Politik blir en fråga om gott och ont: vem är snällast mot barnfamiljer eller pensionärer?
I detta nummer publicerar vi två artiklar om Robespierre och franska revolutionen. Det kan tyckas som världsfrånvända inlägg i eftervalsdebatten. Tvärtom! Hur blir franska revolutionen begriplig, och hur ska revolutionsmännens handlande värderas? Vad var gott och ont 1794? Ska man svara på sådana frågor måste klasskampen göras synlig. Det gäller också 2010.
