Bildt, Göran Persson och Reinfeldt har skapat det kaos som vintern brukar få skulden för.

SJ:s styrelseordförande Ulf Adelsohn fick sparken. Järnvägen har blivit en lekstuga för politiker säger han och kritiserar avreglering och ensidig inriktning på vinst. Ingen av de chefer han umgåtts med på SJ kan något om järnväg, men kanske har han till slut lyssnat på en stins eller någon annan som kan det.

Visst har politikerna misskött järnvägen under lång tid. Det är Bildt, Göran Persson och Reinfeldt som skapat det kaos som vintern brukar få skulden för.

De extra pengar som Anders Borg nu fläskar på till underhåll av gamla spår räcker inte långt. Det skulle behövas åtta miljarder, enligt Tågupprorets och Trafikverkets uträkningar. Inte sex som det nu blir. Därutöver behövs pengar till nya spår.

Jag läste i Dagens Industri att Aktiestinsen skänker pengar till en järnvägsteknisk utbildning på en gymnasieskola i Nässjö. Den förre stinsen, nu 95 år gammal och rik efter att ha köpt rätt aktier vid rätt tid, menar att det utbildas för få tekniker till en viktig framtidsbransch. Han har förstått problemen bättre än dagens alla järnvägsbolagschefer och ansvariga politiker.

Men vart är vi på väg? Ska enskilda välgörare svara för att vi har utbildad personal på järnvägen? Kommer folk att våga åka tåg framöver? Kommer företag att våga skicka gods med järnväg?

Utredaren Unckell lovade i höstas att ta gift på att denna vinter skulle tågen rulla. SJ-chefen Forsberg chansade på en mild vinter och lovade att den svenska järnvägstrafiken var redo att möta snön. Snön antog utmaningen och visade att det mesta var tomt prat. Det är fortfarande för lite plats för avisning av tåg, vi har för få snöplogar, för lite spår och för dålig samordning mellan olika bolag och myndigheter.

Ribban var lagd på nivån chansning. Ett spelbolag svarade: sätt en tusenlapp på att tåget kommer i tid och tjäna en slant. En SJ-chef lovade att själv satsa en slant. Vilket mörker!

Aktiestinsens inhopp på banan visar på två grundfel:

Det anslås för lite pengar. Och de pengar som finns hamnar på fel ställen. Pengar flyttas från spåren till räknenissar av ökande antal på alltfler bolag. Några av dem kommer att tjäna pengar.

Om detta får fortsätta kommer olönsam trafik att läggs ner. Utbildning och trafiksäkerhet prioriteras ner.

Saknas det pengar? Inte. Regeringen satsar hellre pengarna på minskade skatter och på att stödja finansmarknadens spel med utlånade pengar, än på en miljöförbättrande investering i järnvägen.

Gör en stins till chef för järnvägstrafiken!