Språkstrider är förtäckta klasstrider - och inte alltid så förtäckta. Det framgår av de fem artiklar om språk och språkpolitik i detta nummers temadel. Tre slags stridsfrågor träder fram:
Vad är rätta ordet? En eller man, arbetsköpare eller arbetsgivare, rom eller zigenare, vinst eller profit, kund, patient eller brukare? Samma företeelse ges olika beteckningar, som visar olika perspektiv. Somliga gör det naiva misstaget att tro att ordbyte förändrar företeelsen; vi blir definitionsmässigt mer jämställda av att säga hen. Andra menar lika naivt att ordvalet är oviktigt eftersom ändå (nästan) samma sak avses; den hållningen är ofta ett sätt att ge sitt tysta stöd till bestående makthierarkier. Ordvalsstrider är sociala strider som kan göra förgivettaget förtryck synligt - eller befästa det. Politiska styrkeförhållanden avgör till sist vad som är "rätt" ord.
Vem har makten över vad som får sägas och skrivas? Det kan låta som det handlade om yttrande- och tryckfrihet. Ja, men i icke-juridisk, vardaglig bemärkelse. Vem sätter ramarna för vad vi säger i klassrumsdiskussionen eller på måndagsmötet på jobbet? Ska vi skriva rapporter om vår arbetsdag genom att berätta om vad som gick bra eller dåligt, eller fylla i tabeller med kvalitetsindikatorer och benchmark? Det beror av det utrymme olika klassintressen kan ta sig.
Vilka språk ska användas var och när? Historiens språkvalsstrider är otaliga: mellan grekiska, latin och arameiska under antiken, mellan europeiska och afrikanska språk i dagens Sydafrika, mellan sociolekter och standardspråk, mellan engelska och svenska på Sveriges förskolor, gymnasier eller universitet. Troligen väntar de bittraste språkstriderna på detta område, och här är utrymmet störst för politik i trängre bemärkelse: lagstiftning, beslut i valda församlingar. Grundläggande är rätten till mångspråkighet för var och en: till modersmål, till ett (eller flera) språk gemensamt för alla i landet, till främmande språk. Mångspråkighetens fiender är också folkets fiender.
Kommande språkpolitiska strider är oundvikliga. Det är klokt att rusta sig; läs clartéartiklarna om språk!
