3/17 Hundraåringen som försvann
Den ryska revolutionen är den händelse som kanske mer än någon annan bestämde utvecklingen under det förra århundradet. En utväg öppnade sig för arbetare och förtryckta folk. Vår tids politiker, från Putin till delar av vänstern, gör sitt bästa för att glömma den. Men de stora frågor som revolutionen ställde är fortfarande obesvarade. Clarté har följt spåren bakåt i historien.
- Daniel Cederqvist
Under sommaren fattade FN beslut om ett avtal om globalt kärnvapenförbud. Ett av de länder som röstade för var Sverige. Dock krävs det att femtio länder ratificerar avtalet för att det ska börja gälla. Sedan den svenska regeringens husse i Vita Huset morrat till, via ett brev från USAs försvarsminister Mattis, blev Sverige helt plötsligt tveksamt till att skriva på. USA hotade med att säga upp Sveriges partnerskap med Nato.
- Redaktionen
Den ryska revolutionen är den händelse som kanske mer än någon annan bestämde utvecklingen under det förra århundradet. En utväg öppnade sig för arbetare och förtryckta folk. Vår tids politiker, från Putin till delar av vänstern, gör sitt bästa för att glömma den. Men de stora frågor som revolutionen ställde är fortfarande obesvarade. Clarté har följt spåren bakåt i historien. Här är rön från forskningsfronten.
- Sture Källberg
Bolsjevikerna segrade med folkligt stöd: Februarirevolutionen, oktoberrevolutionen, inbördeskriget. Sture Källberg följer den ryska revolutionen 1917-1921. Jord reform, fredsdekret och självständighet för nya nationer gav den nya regeringen ett massivt stöd i början. Men kunde en annan ekonomisk politik från 1918 ha undvikit inbördeskriget?
- Benny Andersson
Bolsjevikernas styrka var förankringen i de demokratiskt organiserade sovjeterna. Därmed kunde världshistorien byta riktning. Men massförankringen och demokratin skulle snart ersättas av något annat. Efter 1917 kom 1918. Kan vi se i dag vad som gjordes rätt eller fel?
- V.I. Lenin
Ryssland var inte moget för revolutionen. Tesen har upprepats många gånger sedan 1917. Här är Lenins svar i en polemik mot mensjeviken Nikolaj Suchanov 1923. Resonemanget ger en uppfattning om Lenins odogmatiska förhållningssätt. Det pekar också vidare mot senare revolutioner i kapitalismens periferi.
- Anders Björnsson
Ryska revolutionen etablerade en helt ny ordning med relevans än i dag. Men den tog slut i början av 1930-talet. Den australiska historieprofessorn Sheila Fitzpatrick har sedan 1970-talet vunnit en position som ledande Sovjethistoriker. Anders Björnsson mötte henne i våras på besök i Sverige.
- Daniel Cederqvist
Hur fungerade ett folkkommissariat under de första revolutionära åren? Vilka var drömmarna och målen? Hur blev utfallet? Folkkommissariatet för upplysning är ettbra exempel att studera.
- Benny Andersson
I början av 1900-talet var Ukraina en av det ryska imperiets mest industrialiserade delar. 70 procent av imperiets kol och stål producerades i Donbassområdet. Tung industri och varv dominerade näringslivet i sydost. Från Europa kom socialistiska idéer både västerifrån och via Petrograd. I slutet av 1800-talet var arbetarna i Ukraina den ryska revolutionära rörelsens avantgarde, med starka fästen i Kiev, Charkov och Dnepropetrovsk. De allryska socialdemokraternas första kongress i mars 1898 skulle hållas i Kiev, men blev flyttad till Minsk. Två tredjedelar av delegaterna kom från Ukraina. I den centralkommitté som valdes var proportionerna likadana. 1917 fanns en femtedel av imperiets alla industriarbetare i Ukraina.
- Markku Kangaspuro
Revolutionen erkände alla folks rätt till nationellt självbestämmande. Men politiken byggde in olösta motsättningar mellan centralmakt och regioner i periferin. Markku Kangaspuro ser i detta en förklaring till Sovjetstatens utveckling under Stalintiden.
- Markku Kivinen
Bolsjevikerna såg sin revolution genom motsatspar: vetenskap-tro, proletariat-borgerskap, stad-land och en del annat. Då uppstår blinda fläckar för det som inte kan placeras i polerna. Det förklarar åtskilligt av Sovjetunionens problem under 1920- och 30-talet, hävdar Markku Kivinen, finsk sociolog.
- Peter Sundborg
Också i Sverige fanns det sovjeter 1917. I dag har vi glömt Arbetarnas landsråd, men upproren och proteströrelserna 1917-1918 drev fram 1919 års riksdagsbeslut om allmän rösträtt och åttatimmarsdag. Den socialdemokratiska partiledningen bromsade, vänstersocialisterna saknade strategi. Peter Sundborg berättar om den halva svenska revolutionen 1917.
- Jenny Wrangborg
Sommaren kommer mellan två andetag. Mina gamla arbetsplatser värker i mig. Butikskök, restauranger, städjobb, hemtjänsten. Jag lägger mig raklång på sängen och sträcker ut ryggen. Framför mig när jag sluter ögonen; ett löpande band av latte och smörgåsar där människan alltid var den svagaste länken. Någonting som enkelt kunde bytas ut och ersättas när handlederna svek eller tempot knäckte psyket.
- Sandro Scocco
Massarbetslöshet, masskravaller, massvandalism, massövergrepp och massantändning av bilar. Så inleder Tino Sanandaji sin bok om invandringen och dess kostnader. Han räknar fel och sitter fast i fördomar, skriver ekonomen Sandro Scocco. Artikeln är en bearbetning av ett inlägg på Arena Idés webbplats. För den slutliga utformningen svarar Magnus Göransson.
- Lennart Larsson
Annika Falkengren, vd för SEB, gästade i maj 2009 Ekots lördagsintervju. En stor del av programtiden ägnades åt de svenska storbankernas ansvar för krisen i de baltiska staterna. Gång på gång återkommer Falkengren här till ordet stålbad, med formuleringar som "nu har letterna valt att inte devalvera tillsammans med IMF och har gått igenom i stället ett flerårigt stålbad av vad man kallar en intern devalvering, att i stället sänka priserna och att jobba hårt med löneutveckling" och "balterna har nu [...] beslutat sig för att gå igenom det här stålbadet, och det kommer att kosta att några skolor läggs ner, att några sjukhus läggs ner och att man väljer att hålla emot".
- Daniel Strand
För många som vuxit upp i Sverigedemokraternas Sverige har postkoloniala tänkare som Frantz Fanon, Gayatri Spivak och Sara Ahmed gett verktyg för antirasistisk teori och praktik. Men dissar postkolonial teori marxismen? Daniel Strand skriver om en stundtals mycket hätsk debatt - där böckerna blir bra tråkiga ibland.
