The Untold History of the United States
Är Kina ett imperialistiskt land?
År med Erlander
Olle Svenning
Bonniers 2018
ALLA ÄR ÖVERENS om att på sextiotalet var allting i rörelse, men åt vilket håll? Olle Svenning tittar tillbaka på de år han rekryterades till kretsen kring Tage Erlander, 1966 till 1968. Mer än minnesbok om det som varit, ger boken viktiga perspektiv på dagens socialdemokrati.
Recensioner. Bildcollage: Clarte
Erlanders måttfulla socialdemokrati hade fortfarande kvar sina rötter i den radikala reformismen. "Vi får inte glömma socialimsen", som Erlander påminde sina medarbetare inför valet 1968. Det var det mest framgångsrika valet svensk socialdemokrati upplevt och, påpekar Svenning, det sista val som socialdemokratin mobiliserade rörelsen för ett radikalt reformprogram. Bara några år senare skulle näringslivet gå till aggressivt angrepp mot den reformistiska politiken. En generation senare kunde en socialdemokratisk ledare som Göran Persson hävda att "Erlander gick alldeles för långt i socialistisk riktning".
Olle Svennings tillbakablick på två år på sextiotalet ger nya perspektiv på socialdemokratin, det förment radikala sjuttiotalet och, i några korta meningar, på det grovt självöverskattande 1968. Den rekommenderas varmt till läsning, trots ett något överväldigande "name-dropping" i de inledande kapitlen.
Recensent: Magnus Göransson
The Untold History of the United States
Oliver Stone
DVD dokumentär 2014
OLIVER STONE studerade Förenta staternas historia från andra världskriget i skolan. Han fortsatte på Yale-universitetet men slutade i förtid för att ta värvning. Han ansåg det orättvist att bara fattiga togs ut till krigstjänst i Vietnam. Där insåg han att hans uppfattning om landets utrikespolitik var falsk. När han senare såg sina barns skolböcker i ämnet, upprördes han - falsariet upprepades än värre - och han producerade tio dokumentära entimmesprogram med titeln The Untold History of the United States.
Det är en omskakande upplevelse att se dem i ordning och med tid till eftertanke.
The Untold Story of The United States
Den påläste betraktaren hittar nog ett och annat som kan diskuteras, men det är enskildheter. Oliver Stone ger en lysande och skrämmande översikt av Förenta staternas efterkrigshistoria. Efter Franklin D. Roosevelt har det bara blivit värre. Donald Trump, ehuru psykopat, framstår inte som något stort undantag.
Det har funnits kloka människor som gått emot upprustningen och de ständiga angreppskrigen. Stone skildrar även dem ingående. Ibland har de blivit presidenter eller åtminstone kandidater. Tyvärr har de nästan alltid förlorat. Stone granskar Henry Wallaces politik och sveken mot honom vilket ledde till att en nolla som Truman blev president. När J. F. Kennedy ändrade uppfattning och stod fast vid den, blev han farlig och skjuten. Obama lovade mycket som presidentkandidat men ändrade snabbt uppfattningar och blev acceptabel för Wall Street och militären. Stone går inte in på orsakerna till denna tragiska utveckling. Men endast en politiskt aktiv massiv folkopinion kan tvinga landets härskande att ta tillvara det otal av fredliga möjligheter som Stone skildrar. Oliver Stones serie ger ett stort bidrag till den kampen i dag.
Recensent: Åke Kilander
Solidaritet
Fronesis nr 58-59
Malmö 2018
TIDSKRIFTEN FRONESIS är vid Gud inte lättläst: samhällsvetenskap med filosofisk anstrykning på hög abstraktionsnivå i långa artiklar. Men det är ofta en angelägen tidskrift om man vill tänka klarare i avgörande frågor.
Det gäller inte minst det senaste 230-sidiga temanumret om solidaritet. Vilka är förutsättningarna i dag för solidaritet inom arbetarklassen och mellan folken? Den kanadensiska statsvetaren Will Kymlicka skriver om nationalstaten och den nationella solidariteten som en demokratisk tillgång under press. Å ena sidan frodas en nyliberal mångkulturalism som förespråkar mobilitet och mångfald på den nationella solidaritetens bekostnad. Å andra sidan förespråkar en välfärdschauvinism nationell solidaritet på migranters och minoriteters bekostnad. Kymlicka argumenterar ingående för ett tredje alternativ: en inkluderande solidaritet genom en mångkulturell välfärdsstat. Det är egentligen inte krångligare än att en svensk arbetare också ska kunna se sig som en "stolt och lojal" ateistisk/muslimsk/protestantisk/katolsk svensk.
Majsa Allelin och Tobias Davidsson diskuterar två företeelser som i dag splittrar grupper med samma klassintresse. Det ena är den så kallade exkluderingsdiskursen med sitt tal om "utanförskap" och "marginalisering" som utdefinierar stora delar av arbetarklassen. Det andra är asylpolitiken som ställer "människa" mot "medborgare".
Och sedan elva artiklar till kring samma typ av problem. Som sagt, svårläst men klartänkt.
Recensent: Olle Josephson
Raya
Henrik Johansson
Rastlös förlag 2018
ATT ÖVERBLICKA klassamhället är inte lätt. Därför är det inte heller lätt att skildra det.
En vanlig lösning är att använda bilder. Exempelvis kan man avbilda klassamhället som en pyramid: några få i toppen, i botten stora massor som bär upp de lyckligare lottade på sina axlar. Man kan också beskriva klassamhället som en båt: överklassen i salongerna i första klass, underklassen i tredje klass, i trånga hytter under vattenlinjen.
Ett problem med sådana bilder är att de ofta bara visar över- och underordning, inte hur denna skapas. Vad är det som gör att några hamnar i toppen och andra i botten?
Ett verk som faktiskt försöker besvara denna fråga är den japanske proletärförfattaren Takaiji Kobayshis kortroman Fabriksskeppet (1929). Som titeln antyder använder han sig inte av vilket slags båt som helst för att beskriva klassamhället, utan en båt på vilken det arbetas. Det gör det möjligt att relatera skillnaderna mellan dem där uppe och dem där nere till det kapitalistiska klassamhällets mest grundläggande motsättning: den mellan lönearbete och kapital.
Något liknande gör den malmöitiske arbetarförfattaren Henrik Johansson - som för övrigt är en av Kobayshis introduktörer i Sverige - i sin senaste roman, Raya. Precis som Fabriksskeppet skildrar den klassamhället i ett mikrokosmos: ett bageri som isoleras från omvärlden av en storm just när en arbetskonflikt är under uppsegling.
Johansson berättar bland annat om ett förslag från företagsledningen att sänka bageriarbetarnas löner för att möjliggöra ökade investeringar. Genom dessa investeringar är det tänkt att bageriets konkurrenskraft ska höjas och personalens anställningar säkras. Trist, men rimligt, tycker några. Andra anser att ägarna "kan ta från sina feta vinster i stället för våra fattiga löner" och påpekar att nya maskiner faktiskt minskar behovet av arbetskraft. Mot idén om att alla sitter i samma båt ställs alltså idén att arbetare och kapitalister har diametralt motsatta intressen.
Dock är de senare faktiskt inte på plats i bageriet. Därför tar sig konflikterna främst uttryck i kamp mellan arbetarna och en chef, som dessutom råkar vara huvudpersonens Rayas styvfar. Denna sammanflätning av klass- och familjekonflikter komplicerar naturligtvis saker och ting. Och det gör också Johanssons skildring av hur chefen intar en motsägelsefull position mellan arbetarna och företagsägarna.
Komplicerande är också Johanssons skildring av motsättningar inom arbetarkollektivet. En av dessa går mellan de allt färre tillsvidareanställda och de allt fler korttidsanställda, en annan uppstår när kvinnliga kollegor utsätts för sexuella trakasserier.
Sådana komplikationer gör Raya mer realistisk än många andra skildringar av klassmotsättningar i arbetslivet, inklusive Kobayshis. Dessutom bidrar de till att ladda berättandet med en energi som ofta saknas hos författare som nöjer sig med att popularisera redan existerande föreställningar om dessa motsättningar.
Frälsta marxister har ibland påstått att Kapitalet skulle vara spännande som en deckare. Det är den inte. Och det är inte heller Raya - men den är en medryckande och tänkvärd skildring av några aspekter av det svenska klassamhället, och det är inte det sämsta. För att skildra något så komplext och svåröverskådligt som klassamhället i litterär form är svårt.
Recensent: Magnus Nilsson
Ett jävla solsken
En biografi om Ester Blenda Nordström
Fatima Bremmer
Forum 2017
ESTER BLENDA NORDSTRÖM är mest känd för sitt banbrytande wallraffande avant la lettre som piga (som för övrigt var ett pressetiskt haveri av ganska stora mått). Men hon gjorde också mycket annat. Bland annat undervisade hon i en "lappskola", deltog i en vetenskaplig expedition till Kamchatka och skrev populära flickböcker. Om detta kan man läsa i Fatima Bremmers biografi. Bremmer fokuserar på Nordströms vilja att bryta mot sociala normer, vilket hon var väldigt bra på. Däremot går hon inte särskilt djupt in på det faktum att Nordströms kulturella radikalism inte motsvarades av någon politisk dito. Hennes syn på samer måste exempelvis beskrivas som rasistisk, och hon var en trogen supporter till det reaktionära bondetåget. Bremmer berättar medryckande om Nordströms spännande liv. Dock är boken späckad med mindre lyckade formuleringar. Bland annat påstås vid ett tillfälle att Nordström lärde sig att "spänna vagnen för hästen". Det vore i och för sig normbrytande, men är antagligen bara en språkgroda.
Ett jävla solsken
Recensent: Magnus Nilsson
Är Kina ett imperialistiskt land?
Fronesis nr 58-59
Malmö 2018
TIDSKRIFTEN FRONESIS är vid Gud inte lättläst: samhällsvetenskap med filosofisk anstrykning på hög abstraktionsnivå i långa artiklar. Men det är ofta en angelägen tidskrift om man vill tänka klarare i avgörande frågor.
Det gäller inte minst det senaste 230-sidiga temanumret om solidaritet. Vilka är förutsättningarna i dag för solidaritet inom arbetarklassen och mellan folken? Den kanadensiska statsvetaren Will Kymlicka skriver om nationalstaten och den nationella solidariteten som en demokratisk tillgång under press. Å ena sidan frodas en nyliberal mångkulturalism som förespråkar mobilitet och mångfald på den nationella solidaritetens bekostnad. Å andra sidan förespråkar en välfärdschauvinism nationell solidaritet på migranters och minoriteters bekostnad. Kymlicka argumenterar ingående för ett tredje alternativ: en inkluderande solidaritet genom en mångkulturell välfärdsstat. Det är egentligen inte krångligare än att en svensk arbetare också ska kunna se sig som en "stolt och lojal" ateistisk/muslimsk/protestantisk/katolsk svensk.
Majsa Allelin och Tobias Davidsson diskuterar två företeelser som i dag splittrar grupper med samma klassintresse. Det ena är den så kallade exkluderingsdiskursen med sitt tal om "utanförskap" och "marginalisering" som utdefinierar stora delar av arbetarklassen. Det andra är asylpolitiken som ställer "människa" mot "medborgare".
Och sedan elva artiklar till kring samma typ av problem. Som sagt, svårläst men klartänkt.
Recensent: Olle Josephson
