I nuvarande virusbetingade chocktillstånd har mellan de styrande i Sverige en bräcklig "borgfred" temporärt slutits. Kampen mot pandemin har snabbt ersatt det så kallade kriget mot terrorismen och flyktingarna. Epidemiologer och vårdpersonal, inte polischefer och börsekonomer, är nu svenska hjältar. Det är ett framsteg för folket i Sverige som vi väntat på länge.
Kapitalismen är designad för att främst producera vinster för ägare, inte nyttigheter som vård och omsorg. Det är samhällets sak. Krisen blottlägger därför blixtsnabbt det nyliberala marknadssamhällets otillräcklighet i kampen för folkets - inte kapitalets - hälsa och överlevnad. Vi kan, och bör alla sluta upp, även utan omedelbar personlig vinstchans. De flesta av oss inser detta.
Men inte alla. Ty om folk i stor skala övergår till att tänka och handlar som samhällsvarelser, är det ett dödligt hot mot kapitalet. Kapitalet slickar snart sina sår och laddar om. Med tid och arbetsro - och generösa bidrag - kommer det kanske att lyckas.
Bild: Pieter Bruegel d.ä.: Dödens triumf (ca 1562, detalj).
Efter Sovjetunionens fall och Kinas återinträde på marknaden fanns en galen filosof i USA som på fullt allvar ville få oss att tro att historien var slut. "Den liberala kapitalismens" tusenårsrike hade börjat. Sedan dess har det inte gått en enda dag utan krig, och de ekonomiska kriserna har avlöst varandra. 24 000 människor svälter ihjäl i en kapitalistisk värld varje dag, och tiotusentals dör av behandlingsbara sjukdomar - mångdubbelt fler än vad covid-19-pandemin kommer att kräva. Faran för naturkatastrofer eller apokalyptiskt kärnvapenkrig har ökat.
Men sådana ting har tyvärr hittills inte, annat än i yttersta undantagsfall, varit nog för att få folken i världen att resa sig, ta makten och byta socialt och ekonomiskt system. När ska det ske? Starka krafter verkar dag och natt däremot.
Det fanns en tid då framstående nyliberala opinionsbildare påstod att det inte var så viktigt med offentlig välfärd, partier och till och med riksdagsval, när vi hade Marknaden -- "varje enkrona är ju en valsedel!" Det behövdes bara ett litet, i de flesta fall lindrigt virus, för att det nyss så kaxiga kapitalet självt står med mössan (eller en pappmugg) i näven.
Vänsterkrafterna var inför krisen dåligt rustade, men nu befarar Svenska Dagbladet att till och med "många amerikaner kommer hinna bli lite mer socialister innan det här är över".
Klasskampen fortsätter, men kanske förmår vi ändå gemensamt genom krisen ställa det samhälle som stod upp och ner, på fötter. Meningen med vår förening är folkets försörjning och liv. Kanske är detta åtminstone slutet på början.
