2/20 Kulturkampen
Tema: Kulturkampen
Här följer fem artiklar från frontavsnitt i kulturkampen.
Rasmus Landström överblickar svensk arbetarlitteratur i dag. Den skiljer sig från 1900-talets, men har kanske en starkare ställning än någonsin.
Karin Hedbrant beskriver hur investeringsobjektet "samtidskonst" dominerar en konstvärld där den folkrörelsebaserade bildkonsten trängts undan.
Olle Josephson skriver om Sverigedemokraternas kulturpolitik. Vänstern måste ta striden om det svenska kulturarvet.
Magnus Nilsson har motsatt ståndpunkt. Begreppet svenskt kulturarv är lika vilseledande som begreppet mångkultur.
Joel Gordon Hultsjö granskar statlig kulturpolitik från 1974 till i dag: från antikommersialism till entreprenörskap.
- Benny Andersson
På S:t Knuts vårdhem i Vellinge som drivs av Vardaga (före detta Carema, vinst 154 miljoner förra kvartalet) har kommunen begärt att alla större måltider ska fotograferas, eftersom de gamla ofta fått gå hungriga. Två burkar Findus köttsoppa skulle räcka till en avdelning på nio personer. "De gamla fick inte ens varsin slev soppa", berättade en anställd för Sydsvenskan den 6 april.
- Temaintroduktion
Kulturkampen står i historieböckerna för något mycket speciellt: Bismarcks kamp mot katolska kyrkan i 1870-talets Tyskland. Men kulturkampen är evig. Viktigast är det ständiga arbetet att utveckla litteratur, musik, bildkonst, teater, film och mycket annat så att arbetarklass och folk kan växa i styrka, kunskap och mod. Hur lyckas det i dag?
- Rasmus Landström
Svensk arbetarlitteratur har fått en formidabel renässans på 2010-talet. Men det är ingen 30-talsrepris. Kvinnoyrkenas dominans i arbetarklassen, prekariat och arbetarkollektivets fragmentering ger nya förutsättningar. Och det är en arbetslitteratur. Det skriver Rasmus Landström i en överblick över den samtidslitteratur där arbetarklassen är synligare än någonsin.
- Karin Hedbrant
Att bli en del av "samtidskonsten" kan göra en konstnär till mångmiljonär. Folkrörelsernas konstmarknad trängs undan. De finansiella spekulationerna tar över.
- Olle Josephson
Punkt nummer ett i Sverigedemokraternas kulturpolitiska program är att Bevara det svenska kulturarvet. Vad menar dom? Inte det vi bör mena med kulturarvet. Här väntar hegemonistrider vänstern inte kan dra sig undan.
- Magnus Nilsson
Kulturarvsidén är reaktionär, oavsett om den förs fram av högernationalister eller vänsterakademiker som svärmar för mångkultur. Magnus Nilsson har invändningar mot Olle Josephsons artikel.
- Joel Gordon Hultsjö
Också ett kulturarv kan sälja, särskilt om det står på Unescos världarvslista. Ekonomisk tillväxt, decentralisering och NPM bär upp svensk kulturpolitik i dag. Joel Hultsjö guidar genom den statliga kulturpolitiken från 1974 års antikommersialism, över kulturarvsrenässans 1996 till entreprenörandan 2009.
- Frida Jansson
En väktare släpper in oss en och en. Kön är ganska lång. Några trampar. De flesta lutar sig tålmodigt mot kundvagnsräcket. Min tur. En varm röst i högtalarna repeterar Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Handla utan sällskap, handla åt anhöriga i riskgrupp, håll avståndet.
- Per Andersson
Coronapandemin skärper klassmotsättningarna. Regeringar pumpar in hundratals miljarder i banker och storföretag. Samtidigt växer motståndet. Clarté ger två exempel: en våg av strejker i USA och kamp mot höga hyror i flera länder.
- Hannes Rolf
Covid-19 utlöser en kris som redan var på väg. Det gäller även bostadsfrågan. Hyresstrejker sprider sig nu världen över. Kommer de också till Sverige som svar på utförsäljningar, renovräkningar och marknadshyror?
- Luka Lei Shang
Många kulturarbetare i tredje världen inspirerades av sovjetiska förebilder efter andra världskriget. Luka Lei Zhang, litteraturdoktorand från Kina, har läst en ny antologi för Clartés räkning.
- Henrik Skrak
Det suddas och stuvas om i tidslinjen över det demokratiska genombrottet i Sverige. Henrik Skrak granskar en antologi utgiven under riksdagens överinseende. Hur hanteras de revolutionära stämningarna och kvinnornas roll?
