En analys av cancerfall sedan Tjernobyl 1986 visar på att det är sannolikt att många tusen fler i Sverige har insjuknat p.g.a. strålningen. De stora mängderna av högaktivt avfall från kärnkraften är en tickande bomb, som kan ge många gånger värre effekter på folkhälsan än Tjernobylolyckan.

I december 2023 publicerade en forskargrupp på Sahlgrenska akademin, Uppsala och Lunds universitet en rapport i Enviromental Epidemology, Martin Tondel et.al, om hur mycket små doser av joniserande strålning från Tjernobylolyckan 1986 har gett ökad risk för cancer i Sverige för vissa specifika cancerformer. Rapporten visar ockå att även mycket låga nivåer av joniserande strålning ökar risken för att bli sjuk i strålningsrelaterade cancer och är direkt proportionellt mot mängden mottagen strålning. Många kärnkraftsförespråkare hävdar annars att först då man mottagit en större dos kan man bli skadad.

 Forskarna har utnyttjat cancerregistrets detaljerade information tillsammans med mätningar av yttre och inre påverkan av det radioaktiva nedfallet över centrala delar av Sverige (9 områden med sammanlagt två miljoner människor) för att se hur en viss dos resulterade i ökad cancerfrekvens.

Strålning från huvudsakligen isotopen 137Cs gav synbara effekter i denna studie, trots att staten utarbetat ett antal regler om hur dess påverkan på befolkningen ska minimeras. Till exempel genom att minska konsumtion av bär, svamp och kött som blivit strålningskontaminerade. De cancerformer som inte var kopplade till joniserande strålning uppvisade inte alls något beroende på mottagen dos.

Påverkan på män var tydligare än för kvinnor, med en genomsnittlig ökad risk på 2.7 % per mottagen mGy (milli Gray) strålningsdos för att insjukna i strålningsrelaterade cancerformer[1]. För kvinnor blev den lägre ökade risken 1.1%. Några mGy motsvarar bakgrundsstrålningen i Sverige under ett år.

Prostatan, tjock- och ändtarmen, magen, gallblåsan och bukspottskörteln är alla mottagliga för cellförändringar från strålning och dessa observerades alla med förhöjda risker. Tillförlitligheten för denna ökade risk är hög och ges med att 95 % av alla insjuknanden återfinns mellan risknivåer på 2.2 till 3.1 %. Det är högt då sannolikheten för ingen effekt är extremt liten.

Efter att försökt korrigera för andra faktorer, som sociekonomiska faktorer, livsstil m.m., så blev några cancertyper tydligare kopplade till mottagen stråldos hos män. Tjock- och ändtarmscancer samt magcancer fick då 3.5% och 7.7% ökad risk. Dessa siffror är ännu säkrare än de tidigare givna (på 95 % nivån).

En möjlig påverkan på resultatet är att samma korrektion inte inkluderade att jägare och deras familjer undantogs från underlaget, vilket kunde ha gjorts då de uppvisade oväntade höga frekvenser av cancer även i regioner med betydligt mindre påverkan av nedfallet från Tjernobylolyckan. Annars tillhör dessa en lten grupp (5.7 %) med förväntad högre inre dos av radioaktivitet då de är stora konsumenter av cesiumförorenat kött. En annan oväntad observation var att några strålningsrelaterade cancerformer som cancer i njurar, lever och munhålan inte visade någon förhöjd frekvens.

En grov uppskattning av artikelförfattaren resulterar i att drygt tre tusen fler män av de cirka en miljon männen i studien kan ha fått cancer från att blivit utsatta för den ökade strålningen från Tjernobylnedfallet, vilket kan jämföras med de knappt 70 tusen som "ändå" fick dessa former av cancer. Uppskattningen är gjord utifrån att ta den uppmätta risken per mGy och multiplicera densamma med den uppmätta median-dosen bland de undersökta männen i studien vilket ger den ökade risken. Slutligen multipliceras med den vanliga mängden insjuknanden i dessa strålberoende cancerformer. Detta är för de resultaten som var korrigerade, men om de ursprungliga 2.7% ökad risken per mGy används i uppskattningen får vi drygt fyra tusen fler cancerfall under de trettio åren.

Samma forskargrupp arbetar nu med en studie där de utnyttjar beräkningarna av absorberad dos till olika organ för att beräkna livstidsrisk och effektiv dos till populationen. Det arbetet kan resultera i förbättrade analyser av skadorna från radioaktiv strålning på en befolkning.

Risker med produktion av högaktivt radioaktivt avfall

Människans påverkan på miljön är idag synligt med klimatkrisen och skadliga kemiska substanser m.m. Men andra hot finns också med vår kärnkraft och dess tillverkning av radioaktivitet. Vi kan nu se att även mycket små doser från radioaktivitet skadar och dödar människor. Men risken för större kriser, kopplade till de enorma mängderna av radioaktivt avfall som produceras i kärnkraftsverken, med härdsmälta, terrorism eller att världens hantering av avfallet inte är säkert nog.

I Sverige har kärnkraftsdriften producerat drygt sju miljoner kilo utbränt uran fram tills 2019 enligt 2021:15 Nationell plan, Strålsäkerhetsmyndigheten. Tillsammans med det utbrända uranet finns idag åtminstone 250 kilo av en av slutprodukterna, 137Cs. Det kan jämföras med att mängden luftburet nedfall från Tjernobyl som nådde Sverige motsvarade mindre än 1.3 kg rent 137Cs. Vilket bara var fem procent av det 137Cs som spreds via luften från olyckan. 

Detta utbrända uran ska i slutskedet kapslas in i 6000 kopparcylindrar och förvaras under jord i ett slutförvar, efter de kortlivade ämnen (ämnen med halveringstider kortare än några år) har sönderfallit till icke radioaktiva ämnen. Då kvarstår fortfarande merparten av 137Cs som har en halveringstid av 30 år (efter 30 år har hälften sönderfallit). Slutförvaret har planer på att förvara upp till 12 miljoner kilo utbränt uran, där man utgick från att kärnkraft fasas ut.

Allvarlig kritik riktas nu mot hållbarheten av kopparkapslarna från forskare i korrosionslära vid KTH (2021), Jinshan Pan et.al., där de kan visa på att kopparkapslarna kommer att frätas sönder efter en kort tid. Sker det redan innan 300 år så kan stora delar av det kvarvarande 137Cs (> 0.25 kg) läcka ut och spridas lokalt. Är det innan 150 år så finns det fortfarande nästan 8 kg kvar. Andra mer långlivade radioaktiva isotoper (som 93Zr och 99Tc), finns då också kvar och bidrar till fler möjliga skador under längre tid för de som utsätts för läckaget. Det är också uppenbart att en luftburen spriding som vid Tjernobylolyckan var till en fördel då det minskade risken för höga persondoser, då radioaktiviteten blev extremt utspridd. Skulle samma mängd spridas ut över en storstad (flera hundra gånger mindre yta) blir dosen per tidsenhet från extern strålning hundratals gånger högre. Dessutom finns andra risker som terrorism där t.ex. mellanlagret i Oskarshamn plundras på de mest aktiva produkterna eller ett kärnkraftverk sprängs eller att en kopparkapsel stjäls från slutförvaret.

Med regeringens planer på att bygga ut kärnkraften fortsätter produktionen av ohållbara extremt farliga radioktiva slutprodukter. Att det inte är lönsamt verkar inte hindra, men kan kanske kostnader i liv och miljö bli ett argument som är värt att lyssna på?

Faktaruta: En kontinuerlig närvaro av sex miljarddels gram (6 ng) av 137Cs i vår kropp ger en dos på cirka trettio milli Gray efter trettio år[2]. Det kan åstadkommas med att få i sig via mat eller dryck[3] totalt 330 ng 137Cs jämt utspritt under de trettio åren. Den dosen kommer med hög sannolikhet att nästan fördubbla risken för män att få någon form av cancerform som är kopplad till strålning, inklusive prostatacancer.

[1] Grov uppskattning från denna ursprungliga siffra på ökad risk, med 2.7%, och ca. 3500 cancerfall årligen utslagen på de en miljon männen i studien, samt med en median dos på 1.5 mGy och över trettio år så får vi: 0.027*3500*30*1.5 = 4200 fler möjliga insjuknade i cancer från Tjernobylnedfallet 

[2] För att det ska ske måste [(30*(365/100)*0.5)*6ng=54.7*6ng] 328 ng tillföras kroppen under de trettio åren då det är en biologisk halveringstid på 100 dagar för cesium.

[3] Risken för upptag av cesium är inte obefintlig då ämnet har liknande kemiska egenskaper som natrium och kalium och kan ersätta dessa ämnen i många föreningar i vår kropp.

Copyright problem med bilder

Merparten av bilderna i äldre tidskriftsartiklar är i karantän men senaste numret för e-prenumeranter innehåller alla bilder. Vi publicerar godkända bilder allteftersom. 

Mest läst av skribenten