Krokodiltårar för sudaneser Christer Lundgren
Akademisk marknad Malena Rydberg
Penningens pedagogik Hans Isaksson
Skolverkets livslånga Malena Rydberg
I knarkschengen
På vårfrudagen trädde Schengenavtalet om passfrihet mellan EU-länder (m.m., inte minst m.m.!) i kraft.
Men passet måste du fortfarande ta med dig vart du åker, ty nu måste du vara beredd att legitimera dig närhelst en kontinental myndighetsperson så önskar, vilket i synnerhet torde bli fallet om du är mörkhårig med kraftig skäggstubb och/eller bär sjalett.
Att ständigt gå om kring och känna sig misstänkt för att vara en illegal svartskalle blir nervöst.
Behöver du därför något lugnande för att klara pressen måste du i god tid före avresan kontakta en läkare som får rekvirera en särskild Schengenblankett och lämna in en ansökan till en ny avdelning på Läkemedelsverket som efter prövning utfärdar ett intyg om att du behöver en Valium eller en Mogadon i bagaget då du besöker Tyskland. Om inte reslusten hunnit avta när du så småningom får tillståndet.
Man kan tycka att detta är onödig byråkrati, men Herren ger och Herren tar. På detta sätt får vi kanske äntligen stopp på all valiumsmuggling till Tyskland (varje småkonsument av lugnande medel kanske inte medför så stora partier men man må betänka att småkonsumenterna ju är så många!). Å andra sidan har ju EU på detta område, som på så många andra, underlättat för de mera seriösa och storskaliga marknadsaktörerna genom att förbjuda tullens stickprovsletande efter heroin, cannabis och crack vid gränserna. Av allt att döma har denna senare åtgärd redan avsevärt stimulerat marknaden bland skolbarnen i såväl Strömsnäsbruk som Ljungby med omnejd, till fromma för BNP och tillväxten.
Hans Isaksson
Hans Isaksson
Krokodiltårar för sudaneser
USA är ute efter Sudans olja. I kampen om den spelar man gärna bort en europeisk rival som Lundin Oil - särskilt om man samtidigt kan ge en råsop åt en alltför självständig europeisk aktör i Balkankonflikten. (Sade inte Madeleine Albright på tal om Boutros Boutros-Ghali: "Den som är till 99 procent för mig är emot mig"!)
I kampanjen mot Carl Bildt går stormaktens intressen hand i hand med svenska partipolitiska intressen och med de humanitära organisationer som - likt forna tiders missionärer - bereder marken för nya krig i humanismens och de mänskliga rättigheternas namn. Se hur Olle Svenning skriver i Aftonbladet 15 mars:"Europeiska bolag, i oljebranschen såväl som i andra näringsgrenar, gör en annan kalkyl än amerikanska. USA inledde redan 1997 sanktioner mot Sudan. Fri- och rättighetsgrupper begär, liksom starka kristna organisationer, att Bushadministrationen ska ingripa."
Olle Svenning är för USA:s sanktionspolitik - mot Sudan liksom mot Jugoslavien, Irak och andra länder. Att sanktionerna inte motiveras av omsorg om fattiga och förtryckta människor, utan av att Sudan för en oberoende och för USA obekväm politik, nämner Olle Svenning inte, och heller inte bombningen av en civil medicinfabrik i Sudan härom året.
Imperialisternas humanitära kampanjer är lika falska, vare sig de månar om sydsudaneser, kosovoalbaner eller tibetaner.
Christer Lundgren
Christer Lundgren
Akademisk marknad
I november 1998 slöts ett avtal mellan Berkeleyuni-versitetet i Kalifornien och det sweiziska medicinföretaget Novartis om en donation på 25 miljoner dollar. Donationen var ämnad för institutionen för mikrobiologi och därmed fick Novartis rätten till mer en än tredjedel av de nya forksningsrön som gjorts på institutionen. Mer än hälften av institutionens forskare uttryckte oro för att principen om fri forskning i allmänhetens tjänst nu åtsidosatts.
Sedan "skatterevolten" började i Kalifornien 1978 har den delstatliga undervisningsbudgeten minskat. 1987 stod delstaten för 50 procent av kostnaderna vid Berkelyuniversitetet, 1999 hade siffran sjunkit till 34 procent. Universiteten tenderar att bli ett slags market model-universitet där studier i sådant som drar till sig sponsorer ökar på mindre penningdragande ämnens bekostnad. Professorer uttrycker sin oro för att forskningens trovärdighet kommer att ifrågasättas. Donationer är idag inte längre förutsättningslösa. Företaget Nike drog nyligen tillbaka sitt ekonomiska bistånd till tre universitet för att studenter riktat kritik mot att Nike använder barnarbetare i sina fabriker i tredje världen. (Le Monde diplomatique, mars 2001).
Malena Rydberg
Malena Rydberg
Penningens pedagogik
Om ni betraktar er som hjälplösa och utan makt eller betydelse kommer ni med visshet att få en despotisk regim över er. En klok despot kommer därför att bland sina undersåtar underhålla en allmän känsla av hjälplöshet och brist på makt och betydelse." (Science fiction-författaren Frank Herbert).
Ett samhälles kultur skapas inte enbart genom det man lär de unga i skolan eller visar dem på museum. Vad man gör emot oss betyder minst lika mycket: Om någon behandlar oss som skit kommer en stor del av oss att tro att de är skit. Det är en central del av nyliberalismens folkuppfostran.
Nedskärning i vården av gamla och handikappade för att få kapital och personal till nya hamburgerställen, banker i marmorpalats och skolor och daghem i trånga och fuktdrypande lokaler, fallskärm för de rika, nedskuren pension, minskat arbetslöshetsunderstöd eller socialbidrag för de fattiga och omänskligast möjliga behandling av flyktingar ingår därför som en del av den dolda läroplan som vi tvingas följa. Limousintåg för den nya europaeliten i ilfart på avspärrade gator likaså.
Att låta några aktieägare som t.ex. Ericssons (för att bara plocka ett aktuellt exempel) förnedra ett helt samhälle utan att lyfta ett finger må vara dålig samhällsekonomi - men det är god pedagogik.
Budskapet är alltid detsamma: Du är skit, lille vän!
Skit röstar inte. Skit bråkar inte. Men - tack och lov - man kan halka på den!
Eat, shit and die!
Hans Isaksson
Hans Isaksson
En tankeställare
Det lovordade kapitalet har med full styrka visat sitt sanna jag och frälst Östeuropas folk från sig själva. Deras föraktliga regimer är borta med sina ohyggliga politiska och sociala system som försäkrade folket tak över huvudet. System som såg till att ländernas invånare hade mat på bordet och gav folket en utbildning. Systemen var långt ifrån idylliska samhällsbyggen, men trots allt så fyllde de en funktion och gav trygghet för det stora flertalet av ländernas invånare.
Nu styr korrumperade politiker och maffian, om inte hand i hand så i en ohederlig allians och i en samförståndsanda som borde göra varje koalitionspolitiker i väst avundsjuk. Folket svälter och saknar bostäder. Man bor på gatan, eller till och med i kloakerna, för att klara den allra värsta kylan. Utbildningssystemen har havererat för länge sedan och någon möjlighet till utbildning för det "vanliga" folket tycks inte finnas i sikte under överskådlig framtid.
"Dessa länder i öst och deras invånare har oss i väst att tacka för mycket." Vår självgoda "vet-bäst-mentalitet" har åter igen skördat sina offer och visat för omvärlden vilken människofientlig ideologi vårt samhällsbygge har som grundpelare. Nu när historien upprepar sig så hade en historisk tillbakablick kunnat spara mänskligheten mycket lidande. Men inte vi inte. Nej, vi tågar fram som vår tids korsriddare med vårt evangelium om det goda kapitalet, kosta vad det vill i mänskligt lidande och tragedier. För vi har ju rätt. Det har vi ju alltid haft eller hur? Dessutom kan vi tjäna pengar på eländet. Vi kan importera billiga råvaror och exportera allt skräp som inte går att avsätta i vår "civiliserade" del av världen. Dessutom får vi tillgång till billig arbetskraft i mängd. Öst har också blivit en utmärkt avstjälpningsplats för alla slags miljöfarliga restprodukter och radioaktivt avfall.
Så vi i väst kan slå oss för bröstet och luta oss tillbaka medan vi beundrar vårt senaste stordåd. Vi har ju skapat ett antal nya demokratier och gett människorna i öst det finaste vi vet, vår kunskap om ett rättvist samhälle där alla kan förverkliga sig och alla är jämlika.
Kari Parman
Kari Parman
Kalle i EU
När vi i Sverige talar om "Kalle Anka-pengar", är det ett lite föraktfullt sätt att berätta att vi misstror ett lands valuta. Oftast brukas uttrycket för att beteckna de valutor man kan bli miljonär i genom att växla in motsvarande ett barns månadspeng. I Italien har man tydlingen en annan syn på saken: i Metro den 28/2 2001 kan man se landets president och finansminister stolt presentera ett mynt som "skall delas ut till skolbarn 2002 för att öka intresset för den europeiska valutan". På myntets ena sida finns en bild av Joakim von Anka. Om pengen ifråga kommer att vara giltigt betalningsmedel eller ej förtäljer inte historien, men oavsett vilket så kan nu begreppet "Kalle Anka-pengar" tillmätas en ny dimension: den värderingsskapande. Inte nog med att barnen skall få lära sig att tycka om EMU - deras lärare är världens mest kapitalistiska anka!
Magnus Nilsson
Magnus Nilsson
Skolverkets livslånga
Generaldirektören för Skolverket, Mats Ek-holm, gav 1999 tillsammans med en kollega ut en skrift med titeln Det livslånga och det livsvida lärandet.
Skolverket uppmanar lärare runt om i landet att ta del av denna skrift inför nya förändringar av gymnasieskolan. Inte bara titeln är floskulös. Skriften är fylld av förnumstiga påståenden som "att kunna läsa, skriva och räkna är nödvändigt" (man inbillade sig ju att vi i Sverige kommit lite längre i våra utbildningskrav) eller "det livslånga lärandet är en helhetssyn på utbildning och lärande som erkänner lärande i flera olika miljöer" eller "människan lär sig under hela sitt liv från vaggan till graven"(!). Skriften, som karakteriseras som ett slags handlingsprogram från Skolverket, har två tydliga tankegångar inbakade bland allsköns grötmyndiga påståenden: ansvaret för lärandet - det livsvida! - förskjuts från stat till individ. Likvärdighet och jämlikhet skall förbli oförändrat viktiga mål i utbildningspolitiken, men Ekholm erkänner att dessa mål blir svårare för staten att bevaka. Ett av skälen till detta (den andra tankegången) är att delar av utbildningen förskjuts från den offentliga sektorn till den privata. Ekholm skriver följdriktigt att skolplikt kan komma att ersättas av "lärplikt". Ekholms "tänkande" är synnerligen anpassat till det nyliberala samhälle vi sett växa fram runt omkring oss. Det gäller att "behärska förändring och att känna sig trygg i osäkerheten". Här skall minsann individen få veta att det inte går att kräva trygga arbeten. När Ekholm skriver om arbetslöshet bekymrar han sig mest för att "de arbetslösa inte får demokratisk träning" på en arbetsplats.
I kapitel 2 med rubriken "Det livslånga lärandets konsekvenser" ställs en fråga av författarna: "paradigmskifte eller kejsarens nya kläder?" Jag hävdar bestämt att kejsaren är naken.
Malena Rydberg
Malena Rydberg
Castells
I förra numret skällde vi på Manuel Castells, "informa-tionssamhällets Marx". Vi är inte alldeles ensamma om frågetecknen. I senaste Ord & Bild (1/2001), tidskriften som varit Castells introduktör i Sverige, anmäler vänsterpartiets Johan Lönnroth betänkligheter. Han tror att det globala finanskapitalet fortfarande har makten, inte "flödena och koderna". Han tycker att Castells förbiser att USA:s och EU:s förtryck av tredje världen är en av hörnstenarna för maktpositionen. Och han finner Castells på tok för EU-vänlig.
Olle Josephson
Olle Josephson
Spionplanet
USA hävdar diplomatisk immunitet för spionplanet som nödlandade i Kina, med hänvisning till att planet är att betrakta amerikanskt territorium. Det är ju lika befängda krav som Sovjet framförde i samband med den strandade ubåten i Gåsefjärden i Blekinge på 80-talet.
Anta att en amerikanskt registrerad bil, som innehåller avancerad elektronik, vapen eller t.o.m. narkotika, krockar i Stockholm. Amerikanska ambassaden rycker ut och förbjuder svenska poliser att undersöka bilen, med hänvisning till att den är amerikanskt territorium. Naturligtvis måste svenska myndigheter bortse från sådana löjligheter och fortsätta sitt arbete.
Det var alltså rätt av Kina att borda planet och rensa innehållet. På kinesiskt territorium gäller kinesisk lag och rätt. Sådana självklarheter måste även stormakter som USA börja att lära sig, även om det säkert går emot deras självpåtagna doktriner om internationell lag och rätt.
Bengt Holmgren
Bengt Holmgren
En fabel
I Kung Kalgustafs 28e re-geringsår, då Göran Pers-son var tillförordnad Överstepräst i Högsta rådet, Herr Blair USA:s landshövding i England och Ericssonaktien rasat för sjätte veckan i följd rådde ett tillstånd av spänt lugn - eller obekymrad ångest - i hela Neuropa utom lite nere på Balkan där vildsinta Talibaner jagade vilseflugna fredsänglar med slangbella och limpinnar.
Kreatursbilar, packade med EU-parlamentariker och ministrar for tvärs och kors över kontinenten, livligt framviftade av kamouflagemålade män i svart basker och AK4-or i varje vägkorsning. Bilarnas innehåll utbjöds på varje marknad till allmänt gyckel, och man tittade dem fram och bak men ingen ville köpa då friskintyg ej kunde uppvisas.
Högt därovanför svävade kreaturen, den nya överheten - det nya Get-settet som de i folkmun nedlåtande betecknades - fram och tillbaka mellan Bryssel och Strassburg för att fatta beslut i frågan om den slutliga lösningen på byråkratöverskottet. Enstaka tjänstemän, som anträffats på fri fot men inte kunnat legitimera sig som kor eller svin och saknat blå lapp i örat maldes ner till kadavermjöl som kattfoder, men först sedan man plockat av dem deras mobiltelefoner för att undvika hjärnskador på kissarna.
Grisarna, som gående på sina bakben försökt organisera det hela drabbades nästan undantagslöst av diskbråck och deras vrål av smärta och ångest ljöd nu över alla landamären. Ja det var ett liv och ett kiv. Men allt i kontrollerade former.
Hans Isaksson
