Är det svensk lag, EG-domstolen eller USA:s president som härskar över svensk rättsordning? Regeringen hukar sig inför Vita husets "krig mot terrorn". Kurt Junesjö, tidigare jurist på LO-TCO:s Rättsskydd, skriver om EG-domstolens utslag i fallet Ahmed Yusuf.
Torsten var kock på en flygplats. Luft-fartsverket (LFV) misstänkte att han var terrorist och drog in legitimationen enligt säkerhetsskyddslagen. Arbetsgivaren tvingades säga upp honom, eftersom Torsten inte fick komma in på arbetet. LFVs skäl var så svaga att de inte skulle ha hållit för en rättslig prövning. Ett av de två skälen var att han för 20 år sedan, när han var 15, hade fällts för att ha träffat en kompis i benet med ett luftgevär.
Restaurangfacket stämde arbetsgivaren till arbetsdomstolen, AD. Facket sade i AD att uppsägningen stred mot Europakonventionens regler om Fair trial (ungefär rätt till en just rättegång) eftersom LFV:s beslut inte kunde överprövas i svensk domstol.
AD fegade ur och sade att LFV:s beslut var ett faktum som gjorde att arbetsgivaren inte kunde sysselsätta Torsten. AD hade inte rätt att överpröva den självständiga myndigheten LFV:s beslut. Uppsägningen godkändes. Torsten gick då till Europadomstolen.
Där fick han tillstånd för prövning. I det beslutet sade domstolen tydligt att den svenska säkerhetsskyddslagen stred mot reglerna om Fair trial i Europakonventionen. Svenska staten kröp till korset och betalade ett stort skadestånd för att slippa förlora i domstolen.
Detta inträffade 1999, men efter den 11 september har säkerhetshysterin nått oanade höjder. Ahmed Yusuf jobbade för det somaliska informella banksystemet al-Barakaat. Genom ett beslut av USA:s president som antogs av FN:s sanktionskommitté och av EU och som sedan godkändes av Sveriges riksdag, miste han jobbet, fick sina bankkonton frysta, alla förbjöds att göra affärer med honom eller hjälpa honom med pengar. Effekt: från banktjänsteman till socialhjälp. Han berövades sin egendom utan oberoende domstolsprövning, trots att riksdagen infört den rätten enligt Europakonventionen redan 1994.
Vad han gjort för fel, är inte offentligt. Precis som i Kafkas Processen kan han inte försvara sig, eftersom han inte vet vad han anklagas för. Säpo säger efter information från CIA att uppgifterna inte räcker för ett svenskt åtal. Juridiskt sett är Yusuf oskyldig.
Europadomstolen dömer över mänskliga rättigheter medan EG-domstolen dömer över EG-rätten, alltså det gemensamma regelsystemet som håller ihop EU. Yusuf valde, eftersom han berövats sin egendom genom en EG-lag, att gå direkt till EG-domstolen. Han begärde att domstolen skulle upphäva den orättfärdiga EG-lagen. Den stred bland annat mot Europakonventionens regler om Fair trial som också gäller för EG-rätten.
EG-domstolens dom kom den 21 sep-tember 2005. Den är oroväckande för Sverige som rättsstat. En domstol ska döma enligt lagen. Problemet för EG-domstolen var att det inte fanns någon lag som kunde inskränka den svenska rätten till rättvis rättegång. EG-domstolen uppfann helt enkelt ett stöd i - hör och häpna - konkurrensrätten. Konkurrensrätten handlar om näringsverksamhet, inte om mänskliga rättigheter. Men domstolen säger ändå att konkurrensrätten ger EU-organen rätt att stifta en lag som upphäver en svensk medborgares rätt till en oberoende rättegång i säkerhetsfrågor.
Den svenska statsapparaten underkastade sig lydigt USAs säkerhetstjänsts beslut i fallet Yusuf. Så lätt kunde en grundläggande regel för mänskliga rättigheter kastas åt sidan. Det inger stor oro för framtiden.
