DET TÄNKANDE HJÄRTAT - BOKEN OM ALVA MYRDAL
DET TÄNKANDE HJÄRTAT - BOKEN OM ALVA MYRDAL
Yvonne Hirdman
Ordfronts förlag 2006
Det finns en idébild av paret Myrdal förkroppsligande det ultimata kamratäktenskapet. Med skrivborden jämställda mittemot varandra - som en illustration för full ömsesidig intellektuell respekt. Denna bild föregicks av en exempellös samhällskarriär inom det svenska välfärdsbygget. Sedan rämnade bilden. Den rationalistiska framgångssagans emotionella skuggsida blottlades i sveket mot sonen. Och det var framför allt Alva Myrdal som fick chavottera. Hennes kalla händer har gått lika mycket till historien som hennes socialpolitiska insatser.
Yvonne Hirdman, 1900-talshistoriker och professor i genusvetenskap har fascinerats under lång tid av Alva Myrdals liv. De senaste åren har hon haft möjlighet att djupdyka i sitt ämne sedan den donerade brev- och dagboksskatten till Arbetarrörelsens Arkiv släpptes. Under senvåren utkom "Det tänkande hjärtat - boken om Alva Myrdal" på Ordfronts förlag. Och det är en läsning som ger en närmast omskakande insyn i det "lilla livet" - den komplementära baksidan. Hirdman låter oss följa den unga ordsvallande Alvas alla bryderier på vägen att hitta en kvinnoidentitet. Med sin begåvning och tidiga beläsenhet försöker hon vränga orden för att kommunicera med Gunnar. Han som är Fursten och Guden i hennes liv men till bredden fylld av ärkekonservativa patriarkala föreställningar. Visst försöker han då och då förstå henne men hennes ord är tillkrånglade. De fylls av visioner av det möjliga, hägrande, Fullkomliga medan kroppen delvis befinner sig i karantän. När äktenskapet efter några år av delvis masochistiskt krypande äntligen är i hamn och dessutom Barnet har anlänt dör visionen snabbt. En alltmer kvinnosaksmedveten utveckling påbörjas för att upprätta autonomi gentemot maken som förskansar sig bakom avhandlingsarbete. Någon kökspiga ska hon aldrig bli - men Gunnar ska förbli hennes skötebarn. Det är en djupt kluven ungdomstid man får ta del av.
Driven av delvis bitter äregirighet når hon allt högre samhällsrespekt. I Amerika - utan sonen, med eftervärldens fördömelse - studerar hon barnpsykologi! Medan Gunnar väcks för socialpolitiken. Deras ämnen vävs allt tätare samman. Hirdman menar att det är Alvas passionerade engagemang och idérikedom som även motiverar Gunnar till stordåd. Det är Alva som vill gå in i politiken och göra något. Det akademiska lockade inte.
Men hon tycks aldrig förlora koncepten i sin arbetsnit. Aldrig gör hon avkall på den Duktiga flickan vad priset än är. Och det är omedelbarheten till livet som offras på samhällskarriärens altare. Jag tänker att det måste innebära viss förställning att förhålla sig så rationellt in i livets minsta skrymslen. En slags maskerad särskilt kvinnor kan hamna i för att räknas i mansvärlden. I detta lyckas Hirdman delge läsaren en komplexitet av Alvas dilemma som borde öka förståelsen av genusproblematik i allmänhet. Hennes bok bevisar med kraft att det privata är politiskt i allra högsta grad. Möjligen förstod också makarna Myrdal det när de - visserligen grandiost - även lät "det lilla" bevaras till eftervärlden.
Recensent: Karin Hedbrant
NATION, RAS OCH CIVILISATION
Håkan Blomqvist
Carlssons, 2006
Håkan Blomqvist brottas med två problem i arbetarrörelsens historia i sin spränglärda, välskrivna men kanske lite yviga doktorsavhandling: Hur begripa de antisemitiska inslagen i svensk - och europeisk - arbetarrörelse från 1840-tal till 1920-tal? Hur är synen på nationen under samma tid? I båda fallen är begreppet socialistisk vithet analytisk utgångspunkt. Därmed förstås den etnocentriska idén att européerna bär på en civilisatorisk överlägsenhet gentemot andra folk och raser, och därför också är bäst lämpade att genomföra socialismen.
Lyckligtvis är Blomqvists resultat på ett plan magra. Antisemitism förekommer som en unsderström i svensk arbetarrörelse, men den blir aldrig stark. Judarna kan jämställas med kapitalisterna i den försocialistiska arbetarrörelsen, och i början av 1900-talet kan ledande intellektuella som Bengt Lidforss eller Arthur Engberg skriva dunkelt om det judiska som främmande för germansk kultur; Engberg talar på 20-talet om judebolsjevismen. Men judefientligheten får aldrig riktigt fotfäste, och när det bränner till kring 1930 rensas den ut.
I sin undersökning av den nationella frågan blir den gamle trotskisten Blomqvist förbluffad när han finner en nationell retorik långt före 1914; åtminstone sedan 1890-talet har arbetarrörelsen med kraft hävdat att den är bättre lämpad att leda nationen än kapitalet. Det är nu ingen nyhet, men den duktige idéhistorikern Blomqvist utreder skickligt hur nationalism och internationalism förenas eller lever sida vid sida i äldre socialitisk tradition.
För på ett annat plan är resultaten rika i denna bok. Sällan har man läst en bok där idéströmningar och politisk praktik i tidig svensk och europeisk arbetarrörelse analyseras så initierat. Lärdomen och den akademiska apparaten till trots är boken svår att slita sig från.
Recensent: Olle Josephson
GEORGE W. REINFELDT
Per-Anders Forstorp och Brian Palmer
Karneval förlag, 2006
De nya moderaterna är inte nya. Det är samma politik som förut men i andra retoriska kläder - Reinfeldt har bara gjort en "extreme makeover". Det har han lärt av Bush som 2000 förklarade atrt han omvänt sig till "medkännande konservativ".
Det är tesen Forstorps och Palmers lilla behändiga bok; författarna är kommunikationsvetare respektive socialantropolog. De driver hem den genom att lägga Reinfeldttexter från 1993 bredvid Reinfeldttexter från 2005. Mycket användbart i valtider.
Recensent: Olle Josephson
