För en svensk läsekrets vill Clarté förmedla några smakprov på filosofi och talekonst hos de män, vilka från 2001 har varit de mäktigaste i världen, och vilkas omdöme, analytiska skärpa och handlingskraft är det enda som stått mellan oss och en världskatastrof: Helan och Halvan, alias George W. Bush och Donald H. Rumsfeld. För kommentarerna står Hans Isaksson.
Före september 2001 tycktes Helan och Halvan upptagna av existentiella frågor: Ibland står jag här och tänker: Vad i hela friden gör jag här? Det är en väldig överraskning. (Rumsfeld maj 2001)
Ändå hade åtminstone Halvan mycket tidigt snuddat vid en möjlig lösning: Att kunna avgå. Detta kommer att öka ditt värde för presidenten och göra underverk för din gärning. (Rumsfeld januari 2001)
Men - "trädet må föredra vila, men vinden lämnar det ej i fred". Vem kunde ha anat att världshändelserna skulle tränga sig på? Inte Helan i alla fall: Jag är inte en del av problemet. Jag är republikan. (Bush)
Snart försköts därför intresset till kunskapsteorin, och blicken vändes utåt mot världen och hur man skall ta reda på sanningen om densamma: De rapporter som talar om för mig att ingenting har hänt är alltid av intresse för mig, eftersom det, som vi vet, finns kända saker vi vet - det finns saker som vi vet att vi vet. (Rumsfeld, februari 2002)
Det är klokt att därvid utgå från otvivelaktiga grundsatser. Helan har i detta avseende tidigt varit ett föredöme och lämnat klassiska exempel på oomkullrunkeliga satser: Merparten av vår import kommer från utlandet. (Bush)
Eller: Ett lågt valdeltagande tyder på att färre människor deltagit i valet. (Bush, oktober 2002)
Men i den högre skolan måste man gå vidare från sådana grundläggande satser. Visserligen har Helan hävdat att: Att tala offentligt är mycket enkelt. (Bush 9 oktober 2000)
Men detsamma gäller tyvärr inte att tänka offentligt, i synnerhet inte om svåra frågor om världens struktur, och hur vi kan få kunskap om den: Vi vet också att det finns okända saker, dvs. det finns kända ting som vi vet att vi inte vet något om. (Rumsfeld, februari 2002)
Och inte nog med det. En avancerad politiske tänkare som Halvan måste därtill basera sig på faktorer, som han inte har en aning om att de existerar, vilket å andra sidan lämnar honom ett utrymme för fantasin, som det vore fel att inte utnyttja: Men det finns också okända saker som vi inte vet om - dvs. saker som vi inte vet om att vi inte känner till. (Rumsfeld, februari 2002)
Därför är det också klokt att lära sig att vara redo att överraskas: Vi är redo för varje oförutsedd händelse som kanske, eller kanske inte inträffar. (Bush, 22 september 1997)
Och att vara flexibel i sitt tänkande och sina yttranden, till exempel: Osama bin Laden är antingen vid liv och mår antingen bra och lever, eller mår inte så bra eller är inte vid liv. (Rumsfeld, mars 2003)
För man får inte riskera att föra allmänheten bakom ljuset annat än när det behövs. Detta får inte förväxlas med att vara otydlig eller intetsägande, ty: Tomt tal leder till oklara, dåligt formulerade saker. (Bush, 30 november 1996)
Hederlighet, hederlighet och åter hederlighet, det är den demokratiske statsmannens adelsmärke - att kunna ge intryck av. Tyvärr finns på sina håll folk som inte är verkligt demokratiska statsmän: Vi har att göra med folk som är fullt villiga att ljuga för världen för att gynna sin sak. Och i den mån folk ljuger kommer de att avslöjas och förlora sin trovärdighet. Och det kommer troligtvis inte att ta så lång tid innan detta sker för folk som dessa. (Rumsfeld, 2004)
Kunskap är A och O för statsmannen. Kunskap är som sagt en svår fråga. I politiken kallas kunskap därför numera ofta för intelligence, vilket är ett mycket vidare begrepp, som inte handlar så mycket om hur verkligheten är beskaffad, utan om vad man av olika skäl tror, eller finner lämpligt att andra kan fås att tro om densamma. Exempel 1: Vi vet var (Iraks massförstörelsevapen) finns. De finns runt Tikrit och Bagdad och i öster, söderut och i norr, ungefär. (Rumsfeld, 2003)
Exempel 2, som kan anses följa av exempel 1: Ingen terroriststat utgör något större och mera omedelbart hot mot vårt folks säkerhet och mot världens stabilititet än Saddam Husseins regim i Irak. (Rumsfeld, september 2002)
Den som övertygat sig om att sakerna eventuellt förhåller sig på detta, eller liknande sätt, eller har den fasta övertygelsen att ingen inom en rimlig framtid kan bevisa motsatsen, och har resurserna - den kan lugnt gå till HANDLING, om man kan göra sannolikt att det inte kommer att kosta mer än det smakar: Och man kan inte veta om våld kommer att användas (i Irak), men om det används kan man inte veta hur länge den konflikten skulle vara - ni vet, sex dagar, sex veckor - men jag tvivlar på sex månader. (Rumsfeld, februari 2003)
Naturligtvis efter vederbörliga reservationer, åtminstone i efterhand: Jag kommer inte att ge er några siffror, eftersom det inte är mitt jobb att stå för intelligensen (eng. intelligent work). (Rumsfeld, februari 2005)
Helan och Halvan visade sig i stånd att gå från ord till handling: Just nu befinner sig amerikanska styrkor och koalitionsstyrkorna i de tidigaste stadierna av de militära operationerna för att avväpna Irak, för att befria dess folk och försvara världen mot en allvarlig fara. (Bush 20 mars 2003)
Och det skulle självfallet inte bli en kampanj av halvmesyrer, och något annat än seger var inte att tänka på: Jag försäkrar er att detta inte blir en kampanj av halvmesyrer och att vi inte kommer att acceptera något annat resultat än seger. (Bush 20 mars 2003)
Även så, får det ändå finnas utrymme för omtänkande: Som ni vet måste man gå i krig med den armé man har, inte med den armé skulle vilja ha, eller som man skulle önska sig att ha längre fram. (Rumsfeld, december 2004)
Härvid kommer våra protagonisters ovan dokumenterade analytiska förmåga till pass, ty: Om vi inte har framgång löper vi risken att misslyckas. (Bush)
Och deras välkända benägenhet till självkritik, fast med moderation: Alla kan vi göra fel, men jag vill inte informera er om de fel som vi kanske, eller kanske inte gjort. (Bush)
Och deras rakryggade hederlighet. Hederlighet, hederlighet och åter hederlighet, det är som bekant den demokratiske statsmannens adelsmärke: Jag står för alla felaktiga påståenden jag gjort. (Bush, 17 augusti 1993)
Helan har lämnat en bestickande sammanfattning av sina, och medborgarnas, erfarenheter av hans sex års arbete i landets ledning: De mest bisarra människor kan hamna i känslig och ansvarsfull ställning och spela stor roll i historien. (Bush)
Sedan en tid har Halvan lämnat teamet, i enlighet med sin tidigt uttalade principiella uppfattning att detta skulle öka hans värde för presidenten och göra underverk för hans gärning. Därför finns det all anledning att förmoda: Framtiden kommer att bli bättre i morgon. (Bush)
Om inte annat så emedan motsatsen vore en orimlighet.
Citaten är i mestadels hämtade från en BBC-sammanställning efter Rumsfelds avgång.
