3/07 Kapitalet och klimatet
Big Business har bytt fot. Nu är vi alla miljövänner. Nu ska vi tillsammans göra något åt klimatet - med hjälp av marknadens mekanismer. Ulf Karlström, själv miljökonsult, tror inte på den räddningen.
När kapitalet ska ta sig an klimatproblemet blir resultatet den så kallade utsläppshandeln - ännu en arena för finansiella spekulationer. Ola Inghe diskuterar grunderna för långsiktig klimatpolitik.
Varför har Bushregeringen i USA plötsligt börjat tala om den globala uppvärmningen som ett hot? Den amerikanske filosofen och samhällsvetaren George Caffentzis blottlägger förändringarna i USA:s energipolitik.
Al Gore, före detta vice president i USA, har fått Nobels fredspris och gjort succé med en film om klimathotet. Hur kommer det sig, undrar Mounir Rabhi Hallner.
- Olle Josephson
Ett exempel. Friskolorna ökar. Eleverna rekryteras utifrån etniska skiljelinjer. Många skolor samlar nästan uteslutande barn från arabisktalande länder. Det gäller särskilt de barn som har de mest utsatta föräldrarna, de med minst kontakt med det svenska majoritetssamhället. På 1970- och 1980-talet fördes en rimlig diskussion om särskilda finska, grekiska eller turkiska klasser på grundskolorna. Barnen fick undervisning på sitt eget språk, men gick i skolor där majoritetskulturen var representerad och där elever med olika etnisk bakgrund kunde forma en gemensam skolkultur. I dag är isoleringen total.
- Ola Inghe
När kapitalet ska ta sig an klimatproblemet blir resultatet den så kallade utsläppshandeln - ännu en arena för finansiella spekulationer. En framgångsrik politik mot klimathotet måste bryta sig helt andra vägar. Ola Inghe diskuterar grunderna för långsiktig klimatpolitik.
- Ulf Karlström
Big Business har bytt fot. Nu är vi alla miljövänner. Nu ska vi tillsammans göra något åt klimatet - med hjälp av marknadens mekanismer. Ulf Karlström, själv miljökonsult, tror inte på den räddningen. Storföretag och finansbolag har fått ett nytt fält för affärer, men med klimatet är det värre ställt.
- Mounir Rabhi Hallner
Al Gore, före detta vice president i USA, har fått Nobels fredspris och gjort succé med en film om klimathotet. Hur kommer det sig, undrar Mounir Rabhi Hallner.
- George Caffentzis
Varför har Bushregeringen i USA plötsligt börjat tala om den globala uppvärmningen som ett hot? Ett skäl är utmaningen från en alltmer antiliberal klass av oljerentierer i Afrika, Latinamerika och Asien. Den amerikanske filosofen och samhällsvetaren George Caffentzis blottlägger förändringarna i USA:s energipolitik.
- Erik Berg
Nya handelsministern Ewa Björling hade ett oredovisat svartbygge i garderoben. Men regeringen kunde andas ut, medierna släppte snart potatisen.
- Hans Öhrn
En av de mest frekventa och seglivade stereotyperna i västerlandets Afrikabild är föreställningen om den brutale afrikanske mannen. Sällan har den används så flitigt som i det senaste decenniets beskrivningar av Zimbabwe och av landets president, Robert Mugabe. Journalisten Hans Öhrn har granskat gängse medierapportering.
- Fondförvaltarna från Clarté
En totalitär liberalism tar över alltmer av den offentliga debatten. Det är hög tid att vända utvecklingen, förklarar Håkan Danielsson och Lennart Palm från Clarté i Göteborg. De har tagit initiativ till en fond för bidrag till politiska möten och debatter.
- Kerstin Gustafsson Figueroa
Plötsligt ljuder böneutropen kraftfullt nära intill. Det är vaktmästaren i Uppsala moské som kallar till middagsbön. Men utropen får inte höras ut över slätten. Böneutrop är förbjudna i Sverige.
- Henrik Skrak
I Norge har Fremskrittspartiet över 20 procent av väljarna. I Sverige är Sverigedemokraterna ännu inte riktigt etablerade. Finns det norska misstag att lära av? Henrik Skrak har läst Magnus Engen Marsdals uppmärksammade bok Frp-koden.
- Anders Björnsson
Den ryska imperialismen är i upplösning, USA:s imperium på nedgång. Men samtidigt försvagas nationalstaterna. Därmed kan nya maktstater träda fram - kanske blir Europa en sådan imperiestat. Hur ska vi förstå vad som kan hända? Anders Björnsson tar sin utgångspunkt
