Den 17 februari frikände tingsrätten i Malmö Khalid Al Yousef och Al Aqsa Spannmålsstiftelse i Malmö från finansiering av terrorism. Brottet skulle ha bestått i att Khalid skickat pengar till humanitära organisationer i Gaza som skulle vara knutna till Hamas.
"Jag har ingen anledning att inte tro att pengarna gått till det han påstår att de gått till", sa överåklagare för terroristmål Agnetha Hilding Qvarnström, till TT före rättegången. "Men att peta in pengar någonstans i det här systemet, oavsett var, är att indirekt stödja terror", deklarerade hon.
Khalid al Yousef säger själv att pengarna gått till sjukvård och annan hjälp till Gaza. Åklagaren menar att Hamas kontrollerar sjukvården i Gaza. Därför är sådan hjälp, oavsett användning, åtalbar, hävdar hon.
Under förundersökningen har hon begärt hjälp av israelisk underrättelsetjänst. I stämningsansökan finns "bevisning", inte bara i form av de vanliga terroristlistningarna från FN och EU av Hamas, utan också pedagogiskt nog, listningarnas ursprung, i form av beslut från Israel ändå från 1989 att olagligförklara och terroriststämpla Hamas.
Nu underkänner domstolen detta material, eftersom det härrör från en krigförande part. Det är ett intressant ställningstagande. 2005 dömde Svea hovrätt två irakiska kurder för "finansiering av terrorism" till fem respektive fyra års fängelse för att ha skickat pengar till en motståndsgrupp i början av USAs krig i Irak 2003. Då byggde den viktigaste bevisningen på "rättshjälp" från USAs underrättelsetjänst. En del av bevisningen hölls på USAs begäran hemlig. Den person som, enligt rätten, skulle ha tagit emot pengarna, var inte identifierad. Men både hovrätt och tingsrätt litade på USAs försäkringar om att han tillhörde ett terroristnätverk. Inga pengar hittades, ingen hade sett de åtalade samla in pengar, nästan allt byggde på hemliga telefonavlyssningar. Under rättegången fanns personal från USAs underrättelsetjänst med i rättssalen, som moraliskt stöd åt åklagaren.
För en krigförande part är motståndarna alltid "terrorister". Att använda bevis från ena parten i ett pågående krig, är inte rättssäkert. Det riskerar att göra rättskipningen politiserad. Det har tingsrätten i Malmö nu slagit fast.
Men det var just sådant material som fällde de två kurderna. Åklagaren, som också då hette Agneta Hilding Qvarnström, och som också till vardags är politiker (kd), lyckades den gången få SVT och Dagens Nyheter att i förväg utmåla de åtalade som terrorister. Det påverkade utgången.
De lagar som fanns före 2003 var fullt tillräckliga för att beivra terrorism. Det 2003 års terroristlag tycks ha tillfört är att sänka beviskrav och kravet på uppsåt, tillåta hemlig bevisning från krigförande part och att därmed öppna för politiska rättegångar. För rättssamhället är det en mycket farlig utveckling.
Förhoppningsvis är domen i Malmö en första spik i terroristlagens kista.
