Reningsbadet här igen Hans Isaksson
Gaza - Självförsvar Tony Johansson
Krisen - Då är det allvar Mikael Nyberg
Apor och börsmäklare Hans Isaksson
Presideneter och skor Hans Isaksson
Korkat om FNL-are Stefan Lindgren
Mest flexibla roboten Mikael Nyberg
Reningsbadet här igen
Ungefär vart tionde år sveper en eller flera mycket mäktiga vågor över de djupa haven. I media omtalas de under sin japanska beteckning - tsunami.
Tsunamin med höjder mellan 20 och 50 meter har noterats. Då de vräker sig in över land förstör de allt i sin väg.
Hårdast drabbas människor som valt att bo på södra halvklotet. Framför allt sådana som lever och arbetar nära havet och bor i bristfälliga bostäder.
Dessa vågor är således naturfenomen som människan ännu varken kan förutse, stoppa eller utlösa.
Att vi människor och det samhälle vi lever i, och i vilket vi med växlande framgång försörjer oss, faktiskt i allt väsentligt i många avseenden är underkastade liknande naturlagar tänker vi inte alltid på. Att som en ekonomisk taleskvinna nyligen likna den krisande kapitalismen vid en bil, "som då och då blir trasig" är helt förfelat. Ty kapitalismen är normalt och av naturen alltid trasig och tidvis rent katastrofal för merparten av jordens befolkning. Detta är en beskrivning, ingen värdering. Ty även om det låter hårt är det i viss mån just genom sina katastrofer som den utvecklas vidare. Ekonomiska depressioner, arbetslöshet och massiv kapitalförstöring ingår helt enkelt, liksom tsunamin, vulkanutbrott och krig i de normala betingelser, under vilka vi människor tills vidare lever här på jorden, och i vilka vi för all framtid förväntas ödmjukt få foga oss. Naturen har använt denna hårda, men rättvisa, metod för att upprätthålla jämvikten. Att bedja, arbeta (om vi får) och titta på Ekonominytt är det enda som återstår för oss.
Det är nog denna gamla goda filosofi som inspirerat Ingvar Kamprad till att uppskattande beteckna den ekonomiska recessionen som ett nödvändigt "reningsbad". När vågen nu på allvar sköljer in över våra stränder, kommer den nämligen ge allt verkligt livskraftigt mer livsrum genom att skölja en massa värdelöst skräp och folk ut i havet. Samma synsätt innebär också att varje försök av människan att medvetet göra natur, ekonomi och samhälle mindre katastrofala ofelbart bör sluta i fiasko - och möjligen i långt värre katastrofer.
Helt konsekvent koncentreras de maktägandes åtgärder inför den aktuella tsunamin helt på att säkra "systemnödvändiga" strukturer i samhället för att säkerställa att världen får fortskrida på samma naturenliga sätt.
Hans Isaksson
Gaza - Självförsvar
Att Israels krigföring i Gaza strider mot inter-nationell humanitär rätt - d.v.s. reglerna för hur krig får utkämpas - är de flesta överens om. Angrepp mot civila, avsiktliga såväl som oavsiktliga, är olagliga och straffbara handlingar i krig.
Lika eniga tycks de flesta vara om att Israel har rätten på sin sida att angripa Gaza, för att oskadliggöra militära mål. Även Israels kritiker inleder vanligen med att slå fast att Israel har rätt att utöva självförsvar mot raketattackerna.
Emellertid är rätten till självförsvar, såsom den definieras i FN-stadgan, begränsad till att gälla när en stat angrips av en annan stat. Gaza är ingen stat, utan ett av Israel ockuperat område. Angrepp som riktas mot Israel från detta område, ger därför inte Israel rätt till självförsvar.
En olaglig ockupant kan aldrig, när denne bekrigar de ockuperade, åberopa rätten till självförsvar.
Särskilt konstigt är inte detta. Motsvarande begränsning finns för individer i nödvärnsrätten. Om en våldsman ger sig på dig med knytnävarna, när du är ute och går på stan, då har du rätt att värja dig och utöva ett visst våld för att försvara dig. Men som svar på detta kan inte våldsmannen, ilsken över att du värjt dig, åberopa självförsvarsrätten och slå dig medvetslös med ett järnrör.
Tony Johansson
Israel - Hotat?
Israel har rätt att existera", hävdade Gunnar Hökmark på ett pro-israeliskt möte i Stockholm nyligen. De som använder denna fras gör det som regel för att motivera sin vägran att ge palestinierna deras lagliga rätt till existens. De låtsas aldrig om vilket israeliskt territorium man kräver erkännande av. Är det till exempel den stat vars gränser är någorlunda lagligt förankrade - enligt FN:s delningsplan från 1947 (se andra kartan på föregående sida)? Eller därtill allt vad Israel därefter har annekterat eller ockuperat? När Hökmark i närvaro av Israels ambassadör upprepar frasen sker det för ge sitt stöd åt ett folkmord.
Den nya israeliska staten kunde till hugade stormakter erbjuda en pålitlig bas i regionen, baserat på det klientförhållande som uppstod genom att Israel från början stal ytterligare 40 procent av den mark som enligt FN:s delningsplan skulle tillfalla grannarna, framförallt Jordanien. Israel är nu i praktiken USA:s 51:a stat.
Israels stölder av territorium har därefter efterhand utvidgats och USA har alltid, trots otaliga FN-resolutioner, försvarat dem. USA:s senat stödde Israels invasion av Gaza med 100 röster mot 0, och representanthuset med 430 mot 5.
Det är främst detta som ligger bakom palestiniernas problem med att "erkänna Israels existens". Man vill inte godkänna att denna stat mot internationell rätt fördrivit och fortsätter fördriva miljoner av palestinier under sin expansion.
Hamas är inget militärt hot mot Israel, men utgör, genom att stå för sin rätt, en ständig påminnelse om den illegala grund som landets gränser vilar på.
Titta noga på kartorna och döm själv vilket folk som hotas av utplåning och vars existens i praktiken frågasätts! Mörka partier palestinskt område, vita israeliska.
Hans Isaksson
Krisen - Då är det allvar
Affärstidningarna med sina nyheter på rosa eller glättat papper låter ibland läsarna få intryck från livet utanför bankpalatsen och de exklusiva stadsdelarna. Financial Times besöker Detroit, en bilmetropol i långvarigt förfall och ett epicentrum i den ekonomiska krisen. En del skolor i staden har inte längre har råd med toalettpapper och glödlampor. En sjuksköterska berättar att kostnaderna för det rörliga lånet på hennes hus gått upp från femtonhundra dollar i månaden till över två tusen. Hon har tre jobb, sliter sju dagar i veckan för att undgå utmätning.
"De fattiga i städerna tynger Obama med gränslösa förhoppningar", lyder rubriken. Hur ska en sådan aptit på livet kunna mättas?
Oroande perspektiv öppnar sig för läsekretsen. Från Frankrike kommer nyheten att champagnetillverkare börjar tunna ut glaset i buteljerna för att spara pengar. Försäljningen rasade med 17 procent bara i oktober.
Efterfrågan på luxuöst utrustade yachter sjunker också, meddelar tillverkaren Ferretti. Då är det allvar.
Fast de allra dyraste båtarna, över 100 meter långa, går fortfarande bra.
En del flyter ovanpå.
Mikael Nyberg
Apor och börsmäklare
En forskargrupp under Uppsala universitet, som sysslar med kognitionsstudier, håller enligt Ekot 13 januari på att studera en grupp orangutanger i ett speciallaboratorium. Syftet är att se i vad mån dessa apor förmår föreställa sig framtiden (det kan de enligt gruppens rön), medvetet planera ekonomin (det kan de nog också) och har något begrepp om att långsiktigt producera för utbyte.
Eftersom just nu merparten av jordens kapitalister och deras ekonomer i samtliga dessa avseenden åter har visat bristande kapacitet står vårt hopp till våra släktingar ett steg längre ner på utvecklingsstegen. Vi följer därför med största spänning utfallet av denna forskning. Att schimpanser är minst lika bra börsaktörer som de som förvaltar våra pensions- och sparmedel, fast billigare, har redan för några år sedan experimentellt visats, varför det finns gott hopp om framgång.
Samtidigt meddelar New Scientist genom sin medarbetare Linda Geddes att långfingrighet hos börsmäklare, det vill säga ökad kvot mellan pek- och ringfingrets längd, faktiskt är förknippad med klart större skicklighet i affärer. Samma ökade kvot har tidigare konstaterats hos bl a autister men också hos mera framstående idrottsmän.
Observationen att extrem närighet, för att inte säga girighet, ofta kan samexistera med långfingrighet hos individen är ju inte direkt ny, men vetenskapligt belagda bekräftelser av gamla föreställningar har ju också sitt värde. Hypotesen att de långa fingrarna hos förmögna släkter skulle bero på att detta drag har utvecklats genom flitigt pengaräknande generation efter generation, vinner efter Darwins upptäckter lika lite stöd som tron att giraffens långa hals uppkommit genom att hans förfäder ständigt har sträckt på den för att nå upp i träden. Forskarna framför nu i stället hypotesen om att ökad exposition för manligt könshormon i livmodern eventuellt kan utgöra den förklarande länken mellan fingerlängd och beteende. Som vanligt är det således testosteronet som ställer till det för oss.
Bara nu man inte provar att korsa en orangutang med en börsmäklare för att få fram den ultimata entreprenören!
Hans Isaksson
Presideneter och skor
Det är något visst med presidenter och skor. Valet av Barack Obama som USA:s 44:e president är sannolikt inte början på något nytt. Eller på slutet på det gamla. This is not even the beginning of the end, som Churchill sa.
Smekmånaden med våra medier kan bli ganska kort. Obama har sett till att han är omgiven av "bushmän" och fortsätter i många avseenden en politik som snart kan användas för att indirekt angripa honom - av dem som önskar göra det.
Det tog dock rätt lång tid innan etablerade media vågade ge sig på hans företrädare.
Det skall heller inte förnekas att Obama i viss mån är ett problem för satirtecknare - att rita judar eller svarta är att beträda minerad mark. I fallet Obama kan man t ex i stället ta fasta på hans stora öron. Eller ännu bättre på hans skor - det fungerade t ex ibland bra med Palme och Schyman.
Vid en intervju i somras lade presidentkandidaten nämligen upp fötterna på skrivbordet. Båda skorna hade stora hål i sulorna. Jag är säker på att han visade dem med flit, för att visa att han inte var förmögen och för att få folk, som också hade hål i skorna, att rösta på honom. Han lär nu ha halvsulat dem.
På tal som skor. Historien om Nasreddin Hodja förblir en av mina favoriter:
Då domare skulle väljas i byn gick Nasreddin Hodja omkring med ett fisknät slängt över axeln. "Det är för att jag aldrig skall glömma mitt ursprung bland det fattiga, arbetande folket" sade han. Han valdes självfallet till bydomare.
Dagen efter valet hade han bytt ut fisknätet mot en fotsid sidenrock.
"Var blev det av ditt fisknät, Nasreddin?" frågade byborna.
"Fisken är redan fångad", svarade Nasreddin Hodja.
Hans Isaksson
Korkat om FNL-are
Johan Romins påståenden i Expressen 16 februari om att FNL-rörelsen var rasistisk var verkligen något av det mest korkade jag har läst.
Eftersom jag dömdes till två månaders fängelse för "ofredande" av Jerome Holland (senare förvandlat av Svea Hovrätt till 120 dagsböter) får jag väl antas ha en viss sakkunskap.
Bland de plakat och de tal som mötte Jerome Holland i Örebro, där Örebro FNL-grupp tog emot Holland kort efter USA:s invasion av Kambodja (ett av de folkmord ingen ännu ställts till svars för) kan jag svära på att det inte fanns något som anspelade på Hollands hudfärg.
En helt annan sak är att den svarte desertören Sherman Adams tänkte möta Holland redan på Arlanda och lär ha ropat till en amerikansk ambassadbil: "Murderers, where is your house nigger?". Den som vill ha bakgrunden kan läsa Adams bok (han dog 1985): Mitt Amerika: en svart avhoppares memoarer.
Men även det förutan är det väl ganska uppenbart att en svart Vietnamkrigsvägrare som skällde Jerome Holland för att vara USA-presidentens "house nigger", frekvent skällsord bland svarta, knappast är ute i rasistiskt ärende.
Romins inlägg är upprörande. Det behöver alltså bara gå 37 år innan man fullständigt kan vända svart till vitt, i dett fall bokstavligt.
Angående Mana-debatten så vill jag bara påpeka att tidskrifter som tar klart ställning mot USA:s och Sveriges krigspolitik saklöst berövas alla bidragsmöjligheter.
Den tidskrift jag själv är redaktör för - Afghanistan.Nu - fördömer USA:s ockupation av Afghanistan och svenska soldaters deltagande i kriget. Den vägras bidrag medan systertidningen Afghanistan-Nytt som tidvis bejakat den svenska truppinsatsen naturligtvis belönas för detta.
Stefan Lindgren
Mest flexibla roboten
Regeringens utrensning av Arbetslivsinstitutet är inte ett enstaka utfall. Det blir allt trängre i offentligheten för rapporter om utvecklingen i arbetslivet. Viktiga fackliga strider hamnar ofta som notiser bland affärsnyheterna, om de hamnar någonstans, medan ledarredaktörer och kommentatorer klättrar runt i föreställningen om det stora skiftet från industrikapitalismens enahanda, hjärndöda jobb till det nya kunskapssamhällets kreativa och utvecklande arbeten.
Man får leta sig ut i offentlighetens marginaler, till LO-tidningen eller veckotidningarna på vänsterkanten, för att få närmare upplysningar om lönearbetets villkor.
Det går också att läsa Kvasten, en liten skrift från fackligt aktiva på Volvo i Göteborg. Jag läser i nummer 22 om något som kallas "pick to voice på satsningen": "... man har en hörlur i örat där man får information om vilket material man skall plocka och därefter får man bekräfta i vilket fack man stoppar in materialet och får då information om nytt material att hämta och så håller det på tills rackset är fyllt."
Jag minns vad en chef på Honda sa: "Människan är den mest flexibla roboten."
Kunskapssamhälle var det ja.
Mikael Nyberg
Demokrati
Det är värt att upprepas. Detta är en regel som måste upphävas."
New York Times 1/10 -08 om förbudet för New Yorks borgmästare att sitta mer än två perioder.
"Av omtanke om Venezuelas demokrati, bör ...[väljarna] åter rösta nej till förslaget att ändra landets konstitution."
New York Times 13 februari 2009 om förslaget att upphäva förbudet för Venzuelas president att sitta mer än två perioder.
Ola Inghe
