1/09 Allt om mat - från matporr till Via Campesina
I detta clarténummer skriver vi om mat - den färdiggjorda vi slänger i oss på lunchrasten, den kärleksfullt tillagade vi ser på tv, de väldiga mängder som odlas i Latinamerika eller Afrika.
Artiklarna i detta nummer försöker göra sammanhanget synligt.
Hans Isaksson hugger in på vad vi stoppar i oss, vad vi tror vi stoppar i oss och vad vi vill stoppa i oss.
Ekonomhistorikern Ulf Jonsson analyserar den internationella livsmedelsordningen.
Tord Björk har besökt dem som kan göra en annan ordning möjlig: organiserade lantarbetare i Brasilien, en del av den globala småbrukarrörelsen Via Campesina.
Och Olle Josephson skriver om oroligheterna i Madagaskar - en fråga om jord och bröd.
- Ola Inghe
Money makes the world go around... Så inte längre. Kapitalisterna investerar inte, konsumenterna köper inte och bankerna lånar inte ut. Det kapitalistiska systemets hjärta - jakten på profit - förmår inte längre driva det ekonomiska blodomloppet. Nu krävs åtgärder som ligger utanför kapitalismens normala funktionssätt - det inser både majoriteten av kapitalister och de statsapparater som är systemets yttersta garanter.
- Tema
Först kommer käket, sen kommer moralen" skrev Brecht. Javisst, men vem kommer först till käket? I detta clarténummer skriver vi om mat - den färdiggjorda vi slänger i oss på lunchrasten, den kärleksfullt tillagade vi ser på tv, de väldiga mängder som odlas i Latinamerika eller Afrika. Det är samma mat, naturligtvis. Sojan från Brasilien föder industrigrisarna i Europa, och deras finare delar blir fläskfilé i tv, medan restprodukterna blir Lönnebergaskinka i Konsum.
- Hans Isaksson
Vår dagliga föda är industriprodukter, inte sällan transporterade över halva jordklotet. Men den mat vi tänker på och talar om kommer från de allt flera tv-programmen och matböckerna: förstklassiga råvaror, tillagade med omsorg. Motsättningen mellan matideal och verklighet är väl inbyggd i dagens samhällssystem. Det är ingen lätt sak att ändra matvanor.
- Ulf Jonsson
Världen har sett tre livsmedelsregimer sedan 1870-talet. I dag brer storskaligt exportjordbruk och transnationella bolag ut sig. Småbönder trängs undan, miljön utarmas och själva matfrågan - tillgången till bra mat för alla - ställs på sin spets. Ulf Jonsson, ekonomhistoriker som i årtionden forskat om livsmedel och jordbruk, ser motståndet tillta, särskilt i Latinamerika.
- Tord Björk
I de jordlösas rörelser finns revolutionär kraft. Tord Björk rapporterar från de brasilianska lantarbetarnas kongress i januari. Deras organisation MST är ett föredöme på många fält, inte minst strävan efter hälsosam mat från ett ekologiskt jordbruk.
- Olle Josephson
I mars larmade medierna om maktskifte i Madagaskar. EU och USA fördömde, och grannländer vägrade erkänna den nya presidenten. Statskupp? Möjligen, men kanske lika gärna ett folkuppror. Säkert är i alla fall att det handlade om mat.
- Jenny Wrangborg
Nej, övertidsersättning har vi kommit överens om att inte betala ut." Orden är min chefs och jag jobbar som kock på restaurangen som 2008 blev utsedd till Norra Vancouvers bästa nykomling.
- Jannika Fahlander
Krisen pressar tillbaka arbetarrörelsen. IF Metalls avtal är kanske det tyngsta slaget hittills. Det möjliggör lönesänkningar upp till 20 procent. Marken är uppriven - det fackliga löftet har svikits, skriver Jannika Fahlander, ombudsman i Handelsanställdas förbund.
- Rune Beckius
I år firas 150-årsjubileet av Darwins Om arternas uppkomst, flitigt använd för mycket olika politiska syften. Rune Beckius visar samhällets roll i Darwins teori om människans utveckling. Individen kommer inte före samhället, egenintresset inte före kollektivet. Den individinriktade läsningen av Darwin är en nyliberal vantolkning med rötter i ett upplysningsfilosofiskt misstag. Läs inte Darwin som på Handelshögskolan!
- Daniel Cederqvist
Arbetarlyrik är ovanligt, men förra året fick Johan Jönsons Efter arbetsschema genomslag i offentligheten. Daniel Cederqvist jämför med en föregångare, Stig Sjödins klassiska Sotfragment från 1949. Det är inte samma arbetarklass som stiger fram på diktraderna.
- Benny Andersson
Keynes ekonomiska politik var en viktig faktor bakom minskade klassklyftor och ökad välfärd i mitten av 1900-talet. Benny Andersson tvivlar inte på att keynesianism skulle behövas mot krisen i dag. Men det räcker inte. Vad var det Keynes förbisåg och Marx begrep?
