Hängt och ohängt

Dra hem soldaterna! Daniel Cederqvist

Sifferfiffel Mikael Nyberg

Hjärna och jämlikhet Björn Nilsson

Blair Hans Isaksson

Småborgerlig frammarsch Olle Josephson

Organisation Ingemar Ericsson

Mytbildning Zoltan Tiroler

Highgate - Karl Marx grav i London. Gunnar Olofsson

Det är mycket nu - Mötesfonden Clarté

Dra hem soldaterna!

Två unga svenska män, soldater deltagande i ockupationen av Afghanistan, har avlidit. De kommer sannolikt att följas av flera. Afghanerna kämpar för sitt land, en ockupation föder ofelbart motstånd. Motståndet är legitimt och tjänar ytterst alla folks frihet.

Kanske kommer dödsfallen att leda till en växande antikrigsopinion i vårt land. Men än så länge är det ett avlägset krig, som man i allmänhet har ett ljummet intresse för.

I alla de europeiska länder som deltar som underhuggare till USA i Afghanistan är intresset bland befolkningen svagt. Men CIA oroas över att opinionen snabbt kan bli fientlig, i takt med att liksäckarna skickas hem. I en hemlig promemoria, publicerad på hemsidan www.wikileaks.org, har man redovisat opinionsläget i Frankrike och Tyskland och hur man skall hantera en växande antikrigsopinion. Det märks att amerikanska administrationen är oroad av hur den europeiska opinionen om Afghanistan utvecklas. Även vårt eget lilla land spelar en roll. Låt oss, för svensk del, se till att vår opinion blir en käpp i hjulet för krigshetsarna. Vi måste skapa en livskraftig rörelse mot Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan. Bara på så sätt kommer vi driva våra folkvalda i den riktning som vi önskar: Sverige ut ur Afghanistan!

Daniel Cederqvist

Sifferfiffel

Inkomsterna i Sverige är alltför jämnt utportionerade. Därför är fördelningen av förmögenheterna så ojämn. Det var budskapet från Skattebetalarnas förening på DN Debatt den 8 februari. Slutsats: öka inkomstskillnaderna, "särskilt efter skatt", så blir det mer jämlikt. Att ingen tänkt på det förut!

Föreningens VD Robert Gidehag och de två ekonomerna Helena Olsson och Nils Bohlin framhöll USA som ett föredöme. Där finns ett starkt samband mellan arbetsinkomster över ett antal år och nettoförmögenhet. Där lönar sig strävsamt arbete. I Sverige finns inget motsvarande samband. Jämlikhetsiver och skattetryck hindrar duktigt folk att komma sig upp.

Bild: Robert Nyberg.Den anslående slutsatsen är given redan i en av förutsättningarna för härledningen. Inkomster av kapital är inte medräknade. Det leder för Sveriges del till att ett antal företagsledare, bankdirektörer och börsmäklare dyker upp i kolumnerna med förhållandevis blygsamma inkomster men betydande förmögenheter. De redovisar nämligen så mycket som möjligt av sina bonusar och andra ersättningar som inkomst av kapital. Skälet är mycket enkelt: sådana intäkter beskattas sedan 20 år tillbaka för sig till en lägre, fast andel, 30 procent. (Är den stora skatteomläggningen bekant för de ansvariga på Skattebetalarnas förening?)

I USA är skattereglerna andra. Det betyder bland annat att bonusar och gratifikationer som direktörerna för banker, investmentföretag och försäkringsbolag tilldelat sig själva för sitt strävsamma arbete med att svindla bort andras pengar dyker upp som inkomst av tjänst i statistiken. Resultat: ett till synes starkare samband mellan arbetsinkomster och förmögenheter.

Såväl i Sverige som i USA och många andra länder har fördelningen av inkomsterna de senaste årtiondena blivit alltmer ojämn, de översta bland de översta har tillskansat sig ett övermått av det samlade produktionsvärdet. Progressiviteten i skattesystemen har samtidigt skruvats ner. Några utjämnande effekter på fördelningen av förmögenheterna har inte kunnat skönjas.

Mikael Nyberg

Hjärna och jämlikhet

Människohjärnan gillar jämlikhet. Det anser sig forskarlag från California Institute of Technology (Caltech) och Trinity College i Dublin ha funnit bevis på. Belöningscentrum i hjärna reagerar starkare när det erfar att en fattiglapp har fått mycket pengar än när pengarna går till en redan rik person. Det gäller också rika människors hjärnor, vilket visas av fotografier av hjärnans aktiviteter.

Oviljan mot ojämlikhet är alltså inte bara en social konvention, menar psykologerna och neurofysiologerna bakom experimentet, John O'Doherty och Thomas N. Mitchell. Den finns inbyggd i våra hjärnor.

Hårddata slår hårdare än gissningar. Konkurrerande forskare kommer säkert i god vetenskaplig ordning att granska resultaten, men de ligger i linje med vad många redan tror sig ha listat ut under flera hundra år. Inbyggd altruism i människan finns såväl hos filosofer som Adam Smith på 1700-talet som apforskare som Frans de Waal, aktiv i dag. Och nu finns den på bild, man kan börja se hur hjärnan reagerar på jämlikhet/ojämlikhet, rättvisa/orättvisa! Detta är sagolikt! Den tekniskt-vetenskapliga revolutionen mal fram ständigt nya resultat som den politiska vänstern borde ta till sig med en rasande fart och sprida ut, och göra till underlag för sin politik.

Björn Nilsson

Blair

I januari vittnade Tony Blair, bakom dubbla poliskedjor, inför Chilcotkommisionen, som granskade Storbritanniens regering före och under Irakinvasionen 2003. Ljög Blair om motiven för landets deltagande i Irakkriget? Var han medveten om att den "avgörande dokumentation", som skulle visa att Iraks regim var ett hot mot världsfreden och landets säkerhet, av hans högst närstående pressekreterare Alastair Campbell hade genomgått en mycket kreativ redigering? Det var svårt att få svar på frågorna, eftersom de vitala dokumenten inte fick åberopas. Den mest relevanta frågan, om invasionen innebar aggressionkrig hade Chilcotkommisionen instruerats att inte behandla.

Inte heller fick den s.k. Huttonkommittens slutsatser i fallet David Kelly tas upp av Chilcotkommitten. Imperiets trognaste bandhund, lord Hutton, hade av Blair satts att utreda den brittiske vapenexperten i FN:s övervakningskommission, David Kellys, död 2003, sedan denne börjat läcka till media. En vecka före för förhöret med Blair passade lord Hutton passade på att förlänga den redan exceptionella 30-åriga hemligstämpeln på Kellyutredningens resultat, inklusive obduktionsprotokoll, till 70 år.

Blair klarade förhöret med glans. Ingen trodde honom, men det var ju inte det saken gällde. Så säker i korken kände han sig att han hävdade att han skulle ha deltagit i invasionen av Irak, även om han känt till att de fakta han stött sig på varit fabricerade. Samtidigt slog han ett slag för ett nytt krig, nu mot Iran, eftersom dess nukleära program gjorde denna regim "farligare än vad Irak var 2003".

Eftersom aggressionskrig är förbjudet skulle ett fällande utslag i en domstol innebära att England nyss skulle ha regerats av en krigsförbrytare. Just därför, inte eftersom bevis skulle saknas, är det otänkbart att han kommer att fällas i en västlig domstol denna sida om en revolution. England ligger ju inte på Balkan eller i Sydostasien!

Hans Isaksson

Småborgerlig frammarsch

Regeringen stärker universitetens och högskolornas självständighet. Har nya forskningsministern Tobias Krantz läst på om akademisk frihet och insett det demokratiska värdet av fri, kritisk undervisning och forskning?

Långt därifrån. Det är inte forskarnas, lärarnas och studenternas fria ställning som värnas i regeringspropositionen. Det är högskolestyrelsernas och rektorernas frihet att göra som de vill med sina anslag och anställda. Det ska bli lättare att anställa forskare och lärare utan den offentliga meritgranskning som är praxis i dag, också lättare att göra sig av med dem Det ska bli lättare att sluta avtal med företag och stiftelser om kommersiella satsningar. Kort sagt, universiteten omvandlas till statliga utbildnings- och utvecklingsföretag.

Sverige har troligen aldrig haft en ideologiskt sett så genuint småborgerlig regering som i dag. Politik handlar om hur man ska tjäna pengar. Nu tar krämarna över universiteten.

Olle Josephson

Organisation

För några nummer sedan handlade Clarté bl. a. om klasstrider. Intressanta artiklar och rapporter från Frances Tuuloskorpi, Jenny Wrangborg och Erik Helgesson. Daniel Cederqvist följde upp och i ledaren sammanfattar han: "...Sörj inte, organisera!"

Bra! Dock återstår en avgörande frågeställning: hur då? Att jobba fackligt oppositionellt är gott, och på vissa håll som i t. ex. Göteborgs hamn är det än bättre när man har fackklubb med sig för en stridbar linje. Men räcker en facklig organisering?

När skolor och social service besparas, när postkontor och butiker läggs ned i glesbygd, när allmännyttan säljs ut, bildas ibland tillfälliga aktionsgrupper som försöker få stopp på utarmningen. Räcker det?

Vill man internationell solidaritet finns grupper för Afghanistan, Irak eller Palestina. Bra! Räcker det?

Clarté har funnits som oberoende organisation i över 20 år. Ger ut en högkvalitativ tidskrift med skolande material. Nu berörs organisationsfrågan. Hur skall denna organisering se ut?

Rødt bildades i Norge våren 2008. En sammanslagning mellan flera revolutionära grupper, bl. a. maoister och trotskister, där AKP och RV var bland de större. Ett odogmatiskt, brett revolutionärt parti att möta 2000-talet. I Danmark finns sedan flera år tillbaka Enhedslisten. Sverige?

Vi är i dag många progressiva, revolutionära, oppositionella - titlarna varierar - som går omkring och bidar vår tid. De allra flesta är partilösa, några få tillhör kvarvarande smågrupper. Gemensamt är att diskussionsforum saknas, för enskilda och mellan grupper.

Clarté är oberoende och tar inte ställning partipolitiskt. De olika skribenterna ansvarar för sina egna åsikter. Men detta är inte detsamma som att frågorna inte kan diskuteras.

När dörren nu har öppnats för maning till organisation, står genast en ny dörr att finna där innanför. Är Clarté villig att öppna den?

Ingemar Ericsson

Mytbildning

Den 18 mars lyssnade jag som vanligt på P1:s nyheter. I sändning efter sändning rapporterades om "Damer i vitts" demonstrationer mot Kubas regering.

Det framgick av Sveriges Radios korrespondent Lars Palmgren (i Chile, tusentals kilometer från Havanna) att de tjugo damerna skyddades av kvinnliga poliser från ilskan hos mångdubbelt fler regeringsanhängare. Poliserna bildade en mur runt "Damerna". Efter att ha ropat slagord bussades de bort. Som när nazister demonstrerar i Sverige och polis skyddar dem från förbannade medborgare.

Så intressant! Hur ofta uppmärksammar medierna tjugo demonstranter?

För några veckor sedan upptäcktes en massgrav i Colombia med ca 2 000 misshandlade och mördade. Offren är bönder. Utövarna är paramilitären i samarbete med Colombias armé. Om detta har jag inte hört ett ord i P1.

Ungefär samtidigt som Palmgren rapporterar om Kuba, släpper Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, CIDH, en rapport om utvecklingen i Honduras: "CIDH beklagar och fördömer mordet på tre aktivister i motståndet mot kuppen under den senaste månaden [...] Kommittén observerar med bestörtning att man mördar, kidnappar, trakasserar och hotar barn till ledare i motståndsfronten som en strategi för att tysta dessa. 17-åriga Dara Guidel återfanns 17 februari, hängd. Hon var dotter till Enrique Guidel som leder ett radioprogram, kritiskt mot kuppen..."

Att Sveriges Radio ens skulle andas om att George W Bush räknat upp "Damer i vitt" bland de grupper som åtnjuter USA:s mångmiljonstöd är förstås otänkbart. Eller att Damernas ledare Laura Pollan medgivit att de tagit emot pengar från terroristen Santiago Álvarez, som skryter öppet med sin inblandning i bombattentat mot turistanläggningar på Kuba i slutet av 90-talet.

Zoltan Tiroler

Highgate - Karl Marx grav i London.

Femton minuter med tunnelbana, Northern line, från centrala London, ligger stationen Highgate. Man väljer utgång 3 och går åt vänster utefter den lätt vindlande Southwood Lane förbi några bokhandlar och second handbutiker, sneddar åt höger genom den lilla Waterlow Park och når kyrkogården. Detta är den östra delen. På västra sidan krävs förbokad guidad tur men här på östra kyrkogården nöjer man sig med en högst valfri tur på eftermiddagen den första lördagen varje månad. Däremellan kan besökaren erlägga 3 pund (juni 2009) i entréavgift, plus eventuellt ett extra pund för karta, och sedan är det fritt fram för egna strövtåg.

Platsen bär syn för sägen. I ett virrvarr av buskage och lövverk blandas stora pampiga gravvårdar av marmor, en del från förra och förförra århundradena och andra alldeles nya, med områden med övervuxna, av fukt och ålder igenrasade och delvis öppna, gravar - som någonting ur en Steven Spielbergfilm.

Och så, i en kurva åt vänster en bit nedanför huvudingången, just där ljuset strilar in genom det ljusa lövverket, kyrkogårdens obestridliga kronjuvel: den massiva sockeln över den store filosofen och ekonomen Karl Marx, krönt av ett kraftfullt huvud i svart marmor föreställande Mästaren själv.

Här vilar han med sin 4 år äldre hustru, sin dotter och några andra ur nedstigande släktled, omgiven av begravda kommunister ur olika generationer, och ännu i döden sysselsatt med samtal om den oändliga uppgiften att befria mänskligheten från kapitalets bojor och kompromisslöst upprätta människovärdet.

Gunnar Olofsson

Det är mycket nu - Mötesfonden

Svenska soldater skickas ut i nya kolonialkrig, medborgare görs rättslösa i terrorjakten och på arbetsplatserna jäktar vi oss genom dagarna medan staten förser bankirerna med nya kapital att sprätta bort.

Då är det dags att prata politik. Clarté har skapat en fond för ekonomiska bidrag till politiska möten runt om i landet. Den bygger på att många enskilda kontinuerligt bidrar med små eller stora belopp.

Om du vill bidra:

.

Om du vill ha bidrag:

Enskilda och organisationer kan ansöka om bidrag till föredrag, politiska möten, offentliga debatter och liknande. Skicka ett mejl till <fondenclarte.nu>. En kommitté utsedd av Clarté granskar varje ansökan utifrån de mål som anges i förbundets program.

Clarté