2/11 Krigsaktivismen
Kriget och upproren i Nordafrika och arbetarkultur.
- Benny Andersson
Varför är det kravaller i Atén? Massdemonstrationer i Lissabon och Madrid? För att få svar på de frågorna måste vi resa norrut och bege oss tio år tillbaka i tiden. Vid millennieskiftet var Tyskland i kris. Genom att pressa ner lönerna och försämra välfärden återskapade man sin konkurrenskraft. Den europeiska centralbanken (ECB) hjälpte till genom att hålla räntan låg, så att det blev billigt att investera. Priset blev en växande låglönesektor och en allt svagare hemmamarknad. Men vad gjorde det när resten av Europa och NIC-länderna fick den tyska exporten att skjuta i höjden? I Sydeuropa var det högkonjunktur. ECBs lågräntepolitik ledde där till att priser och löner ökade långt utöver vad ekonomin tålde. Högkonjunkturen slog över i överhettning och spekulationsekonomi, med sjunkande konkurrenskraft, växande handelsunderskott och en snabbt ökande privat skuldsättning som följd. Men om detta tiger politiker och ledarsidor. Ty euron och den gemensamma räntepolitiken får inte kritiseras! I stället målar man ut greker och andra sydeuropéer som lata och ansvarslösa.
- Mikael Nyberg
Sveriges första försvarsbarriär ligger numera utomlands, utanför det europeiska närområdet. Så lyder vår nya försvarsdoktrin. Vi rustar legosoldater för att delta i de västliga stormakternas krig. I talet om försvar av mänskliga rättigheter och kamp mot terrorism och massförstörelsevapen gömmer sig en ny kolonialism, hävdar Mikael Nyberg.
- Anders Björnsson
Sverige är inte längre neutralt. Vi har gett upp ambitionen att skydda oss själva och avskaffat värnpliktsförsvaret. Vi har återvänt till 1628 års politik då Sverige gav sig in i trettioåriga kriget i Europa med argumentet att skydda civilbefolkning och trosfrihet. Nu gäller återigen humanitär intervention som imperialistisk krigspolitik. Anders Björnsson diskuterar svensk utrikespolitik i ett långt historiskt perspektiv.
- Henrik Skrak
Det har tagit tjugo år för Sverige att överge neutralitetspolitiken och sluta upp bakom Nato. Det började på allvar under 1990-talets första år. Henrik Skrak jämför svensk opinion vid Kuwaitkriget 1991 och Libyenkriget 2011. Nu har vi också en bombvänster.
- Rune Lanestrand
En av orsakerna till den förändrade utrikes- och säkerhetspolitiken är att det blev fler och militanta officerare i riksdagen och i försvarsutskottet 2006-2010.
- Caspar Behrendt
Hur har Svenska Freds reagerat på att Sverige successivt övergivit neutraliteten? Positivt, för det mesta. Organisationen uppskattar övergången från territorialförsvar till insatsförsvar. Caspar Behrendt intervjuar generalsekreteraren Christoffer Sjöholm och jämför med åsikterna inom Ofog, den fredsrörelse där han själv är aktiv.
- Anna Furevik
Det stormar kring ett antal mäktiga män och deras sexaffärer. IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn anklagas för våldtäkt av en hotellstäderska. Berlusconi har haft ihop det med en minderårig prostituerad, och kungen sägs gå på strippklubb. Medierna rasar och uttrycker sin förvåning över omoraliskt beteende.
- Perry Anderson
Den arabiska revolten påminner om Latinamerika 1820, Europa 1848, Östeuropa 1991. Men ännu vet vi inte om demokratin segrar eller om USA och Europa befäster sina positioner i arabvärldens stater. En antiimperialistisk plattform, som vi hittills inte sett mycket av, är en förutsättning för seger. Det menar Perry Anderson i en analys av våren 2011.
- Per Björklund
Det egyptiska upproret överraskade många, också egyptier. Med det var inte face-book-blixt från klar himmel. År av strejker och protester bland arbetare och tjänstemän har föregått Tahrirtorget vintern 2011. Ur en nyutkomna boken Revolution i Egypten återger vi ett kort utdrag ur journalisten Per Björklunds kapitel om arbetarrörelsen i Egypten.
- Magnus Nilsson
Kristian Lundbergs roman Yarden och efterföljaren Och allt ska vara kärlek har hälsats som lysande förnyelse av svensk arbetarlitteratur. Magnus Nilsson instämmer, men pekar samtidigt på Lundbergs ambivalenta inställning till den arbetarlitterära traditionen.
- Daniel Cederqvist
Ett dussin unga, radikala intellektuella i Stockholm i början på 1930-talet. Litterär modernism, psykoanalys, social ingenjörskonst, funktionalistisk arkitektur, kollektivboende, fri kärlek. På kort sikt förlorare, på längre sikt kulturell hegemoni. Daniel Cederqvist hittar ett av 1900-talets formativa skeenden i Johan Svedjedals nyutkomna bok om Spektrum.
