Farsan - Spanien, kriget och jag
Bilal - på slavrutten till europa
Bryt tystnaden - israeliska soldaters vittnesmål
YES! Summer 2013
I DEN ALTERNATIVA amerikanska kvartalstidskriften Yes! läser jag att ehuru kapitalismen ses som bättre än socialism bland amerikaner i allmänhet, gäller det motsatta bland dem under 29 år, afroamerikaner, hispanos och de som tjänar mindre än 30 000 dollar per år. Fler amerikaner har en positiv syn på socialismen än på Tea Party-rörelsen!
Yes! är en progressiv tidskrift som vill ge alternativ till det renodlade marknadssamhället och dess imperialism.
Den i mitt tycke intressantaste artikeln i detta nummer handlar om hur vi kan förhålla oss i ett samhälle som hamnat i en återvändsgränd. Det ekosystem vi lever i utsätts nu för så våldsamma angrepp att det riskerar underminera möjligheten för allt liv i framtiden. Då är det rationellt att känna ångest och oro, och det är inte uttryck för svaghet utan mod. I stället för att trycka ner dessa känslor kan vi konfrontera dem, inte som isolerade individer utan kollektivt, inte bara för vår egen mentala hälsa utan för att öka effektiviteten av vår organisering av kampen för social rättvisa och ekologisk hållbarhet, som fortfarande ligger inom det möjligas gräns.
En prenumeration kostar 24 dollar per år. Webben: yesmagazine.org
Recensent: Leif Stålhammer
Farsan - Spanien, kriget och jag
Kerstin Gustafsson Figueroa
Migra förlag 2013
DETTA ÄR EN VIKTIG BOK. Hur viktig skall jag förklara med att gå en omväg. Ty det kriget fortsätter ännu snart sjuttiofem år efter Francos officiella seger så som jag denna morgon läste i the Guardian. Domstolen i Madrid har beordrat rivning av det monument i Madrids Complutense universitet som i oktober 2011 invigdes till minne av Internationella brigaden och de 10 000 av dess 35 000 frivilliga vilka stupat i försvaret av den lagliga spanska republiken. Skälet hade formulerats av den drivande kraften i denna aktion, advokaten Garcia: "Internationella brigaderna skapades och leddes av Stalin historiens värsta folkmördare."
Genom sin lugna och eftertänksamma text om sin far och hans insatser återställer Kerstin Gustafsson Figueroa orden, som de gamla kinesiska historikerna skrev. Hon läser och diskuterar också det negativa hennes far och hans svenska kamrater från Internationella brigaden inte reagerat på men som numera dominerar officiell debatt och historieskrivning som hos Anthony Beevor.
Men där finns det mer att reda ut. Ty för tjugo minuter sedan ringde FedEx på dörren för att ge mig den på nätet beställda spänningsroman/politiska deckare som Philippe Pivion just publicerat : Dès lors ce fut le feu. Den skall jag läsa ordentligt och skriva om ty han behandlar ett av de ännu dolda skeendena i detta krig. Hur cagoulen, "kåpan", den fascistiska "Hemliga kommittéen för revolutionär handling" infiltrerade det franska kommunistiska partiet och kunde skicka in 300 av sina agenter i Internationella brigaden. De bidrog aktivt och starkt till Francos seger. (Den Marty som Hemingway förtalat hade rätt!)
Om den ledande "kåpan" i den aktionen, Henri Dupré (som i Frankrike för detta och för infiltration i resistancen i den tyska ockupationsmaktens tjänst dömdes till döden och arkebuserades i Montrouge den 27 februari 1951), och hans arbete i Spanien har jag en gång skrivit och skall nu i sommar skriva mer.
Men Kerstin Gustafsson Figueroas bok är så mycket mer. Inte bara en kärleksfull skildring av en far utan ett försök att komma honom och hans kamrater i detta nu förflutna trettiotal nära. Varför begav sig svenska arbetarungdomar trots den internationella noninterventionsövervakningens och den svenska regeringens förbud ut som frivilliga i det spanska kriget?
Den internationella solidariteten med den spanska republiken var stor, mycket stor. Till och med jag har som Ung Örn samlat pengar till Spanien. Den solidariteten bör inte glömmas. Hon ger i sin text också fina bilder av den tidens mycket självständiga svenska kommunister. (Att som Erik Gustafsson gå in i partiet den 22 februari 1941 var sannerligen inte att följa en populär ström.) Jag känner igen många av dem.
Samtidigt skildrar hon sin egen livsresa.
Det är en viktig text. Det säger en hel del om den nuvarande svenska kritiken att boken icke - vad jag sett - uppmärksammats i officiella medier.
Recensent: Jan Myrdal
Bilal - på slavrutten till europa
Fabrizio Gatti
Övers. Margareta Zetterström
Celanders förlag 2013
DEN HÄR BOKEN gavs ut första gången på originalspråket italienska 2007 men har nu utkommit i svensk översättning. Författaren Gatti har gjort en "wallraff" och själv levt i den miljö han velat skildra, under täcknamnet Bilal. Gatti följde med afrikaner på deras färd genom Saharaöknen, över Medelhavet och in i Festung Europa. Det är inte alla som kommer fram, vissa lämnas kvar av smugglare i öknen för att dö om deras pengar tar slut, eller så blir de förslavade av samma anledning. Andra försvinner i havets vågor eller blir illa bemötta av föraktfull gränspolis.
Gatti gör också djupare porträtt av vissa personer han möter, människor som ser ett liv i Europa som en sista utväg även om detta liv också blir ett liv på botten i samhällshierarkin, som till exempel papperslös. Efter att ha avslutat boken är jag förbannad på den rådande samhällsordningen och önskar att samtliga våra politiker skulle läsa denna bok. Progressiva lärare borde rekommendera den till sina elever. Gattis skildring bidrar till en helt annan medvetenhet när begreppet "illegala invandrare" används som retorisk resurs för att försvara den nuvarande migrationspolitiken på EU-nivå, men givetvis också nationellt. Ingen människa är illegal.
Recensent: Daniel Hedlund
Tjänster i hemmet
Marie Hållander
Kabusa böcker. 2013
DE FLESTA kroppsarbetare med tungt jobb finns kanske i dag i hemtjänsten. De gamla och funktionsnedsatta ska lyftas, duschas, kläs på i en hemmiljö som sällan är utformad för detta arbete. Men de är inga bylten, utan människor som det många gånget är en rikedom att lära känna.
Marie Hållander fångar båda sidorna i sin prosalyriska bok där varje kapitel är en dörr, bakom vilken finns en människa. Det blir en serie porträtt som formmässigt för tankarna till Edgar Lee Masters (Spoon River) eller Stig Sjödin (Sotfragment) - Hållander använder greppet mycket väl.
Det är en samhällskritisk bok, men inte dyster läsning. Hållander kan fånga glädjen i att få tvätta en tung gammal kropp riktigt ren. Solidariteten mellan vårdare och vårdad gentemot räknenissarna däruppe lyfts fram: "Hos dig, Anna-Greta/ska vi inte mangla./ Kommunen/, ja cheferna/avgör vad vanligt folk gör och inte gör./ [...] Och hos dig, Anna-Greta,/ manglas det när vi tvättat/eftersom du, Anna-Greta/ tycker att det är det finnas som finns."
På annan plats i detta nummer av Clarté diskuteras arbetarförfattare. Om Hållander räknar sig till dem, vet jag inte. Men det är inget tvivel om att hon skrivit en mycket bra bok i den traditionen.
Recensent: Olle Josephson
The Economic War Against Cuba
Salim Lamrani
MR Press. 2013
BOKEN ÄR EN lättläst presentation av de senaste femtio årens relationer mellan Kuba och USA som borde läsas av alla med intresse för Latinamerika och progressiv politik. Lamrani är disputerad i Latinamerikastudier och verksam som lektor vid Paris 4-Sorbonne och Université de la Réunion. Han har ägnat större delen av sin akademiska bana åt relationerna mellan USA och Kuba. Denna bok är den senaste av hans produktion som utkommit på engelska. Formatet är behändigt, själva "avhandlingsdelen" är endast 63 sidor. På dessa sidor sammanfattas dock hela historien bakom USA:s embargo (populärt: blockaden) mot Kuba. Därefter redogörs för hur embargot fungerar juridiskt och hur det faktiskt bryter mot folkrätten på flera olika nivåer. Embargot har bevisligen inte uppnått sitt huvudmål: att störta Kubas politiska system. Det infördes av Kennedyadministrationen 1963 i ett försök att kväsa den revolutionära regeringen och återfå kontrollen över amerikansk egendom i Kuba. Varje president i Förenta staterna har därefter upprätthållit embargopolitiken, oavsett om partibeteckningen varit republikan eller demokrat. Kuba har via embargot förvägrats handel och internationell kontaktyta samt mediciner. Det USA inte kunnat besegra militärt har man i stället försökt svälta ut med ekonomisk krigföring. "Humlan flyger" dock fortfarande och Lamrani visar hur embargopolitiken alltjämt är såväl irrationell som kontraproduktiv. Detta har dock en övergripande allvarligare dimension som tål att upprepas: embargopolitiken är folkrättsvidrig - illegal. I boken citeras mycket lämpligt den kubanske självständighetskämpen José MartÃ: "Freedom costs dearly, and it is necessary either to resign youself to live without it or decide to pay the price". Lamrani visar hur Kuba betalar priset.
Recensent: Daniel Hedlund
Bryt tystnaden - israeliska soldaters vittnesmål
Övers. Stefan Lindgren
Leopard förlag 2013
UTRIKESMINISTRARNA i EU uppmanade i maj 2012 Israel att sluta "tvångsförflytta" palestinier och "följa folkrättens stadganden". Enligt en ny rapport från Aida, en koalition av 80 biståndsorganisationer, har Israel från maj 2012 till april 2013 förstört 535 palestinskägda byggnader och andra konstruktioner och fördrivit 784 personer, därav mer än hälften barn. euobserver.com rapporterar om detta och fortsätter (översättning av Ship to Gaza):
"Israel har också förstört 30 EU-finansierade byggnader och andra konstruktioner, som vattencisterner. Av alla palestinska ansökningar om bygglov har 94 procent förkastats. Men samtidigt har mer än 6 600 nya bostäder för judiska bosättare beviljats. Under det gångna året har israeliska soldater fortsatt att bortse från bosättarnas attacker mot palestinier, vilka har resulterat i att 150 personer skadats, däribland 33 barn. Enligt en fristående rapport i Haaretz måndagen den 27 maj, visar siffrorna över nya bostäder för bosättare endast en del av sanningen."
Markstölderna började under det arabisk-israeliska kriget 1948 och har vid det här laget gett upphov till ca fem miljoner palestinska flyktingar, varav de flesta är bosatta i Gaza, Libanon, Jordanien och Syrien.
Den som likt EU helst vill glömma hela eländet bör akta sig för Bryt tystnaden! Den sammanställer 145 intervjuer med före detta tjänstgörande i Israels krigsmakt under åren 2000-2010, utförda av en israelisk fredsorganisation. Det är vidrig men viktig läsning och indirekt en lärobok i hur man effektivt terroriserar och fördriver en bosatt befolkning för att utveckla och befästa ett utökat livsrum. Framför allt pulveriseras den sionistiska propagandan, enligt vilket Israels folkfördrivning, vägspärrar, murar och razzior skulle ha defensivt syfte. Det handlar om vad den israeliske professorn David Shulman efter läsningen kallade "en svårartad form av rasism och protofascistisk nationalism som blivit alltmer uppenbar och mäktig i dagens Israel, inklusive delar av regeringen". Den som inbillar sig att israelerna, på grund av sitt folks historia, för alltid skulle vara vaccinerade av den bruna smittan bör, om inte förr, vakna upp och tänka om. Boken kan vara till stor hjälp därvid. Men läs i omgångar, annars blir du bara förbannad!
Recensent: Hans Isaksson
