2/14 1914 - första världskriget
Många skriver om 1914 i år. Men få skriver som det var: en medveten och välplanerad masslakt för imperialistiska vinningar och för att vända arbetarklassen bort från socialismen, in i nationalism och chauvinism.
Man ska vara försiktig med historiska paralleller. Men i princip samma ekonomiska system råder i dag som 1914, nya konflikter om intressesfärer i Europa blossar upp, och den svenska regeringen är minst lika lockad av krigsäventyr som statsledningen för 100 år sedan. Det finns mycket att lära av 1914.
- Olle Josephson
Ett litet skolexempel: I en nyutkommen doktorsavhandling undersöks gymnasier som erbjuder avsevärda delar av ämnesundervisningen på engelska. Redan tidigare forskning har visat att eleverna inte blir nämnvärt bättre på engelska och att deras utveckling mot ett mer avancerat svenskt fackspråk stannar upp.
- Redaktionen
Borgerliga ideologer räknar gärna lik att lägga den ryska revolutionen till last. De berör ogärna den människoslakt som kommunisterna vände sig emot.
- Malena Rydberg
I juli 1914 demonstrerade 150 000 människor på Paris gator mot krigshotet. Några dagar tidigare hade 100 000 demonstrerat på Unter den Linden i Berlin. Men någon vecka senare bryter kriget ut; arbetarna tågar mot skyttegravarna under nationalistiska jubelrop, de intellektuella ställer sig i sina regeringars tjänst. Malena Rydberg berättar om krigsmotstånd och medlöperi under första världskriget. Endast revolutionärerna i Ryssland förmådde dra sitt land ur människoslakten.
- Daniel Cederqvist
Chefen för det franska artilleriet fick 1913 frågan om man hade tillräckligt med pjäser för ett krig mot Tyskland. "Jodå, men segern vinner vi med infanteristernas bröst." Det första världskriget blev ett brutalt massdödande.
- Jan Myrdal
"Med alla krafter sträva därhän att den ekonomiska och politiska kris som kriget framkallat, utnyttjas till att väcka folket och därigenom till att påskynda det kapitalistiska klassväldets avlägsnande." Det beslutade den väldiga, socialdemokratiska Andra Internationalen 1912. Sen kom 1914. Socialdemokraterna svek, och kriget blev möjligt.
- Jan Christensen
Historiker återvänder till en kär förklaring av första världskriget.Slumpen har återvänt som allenarådande faktor.
- Benny Andersson
1914 års stormaktsregeringar förde medvetet sina folk och stater in i första världskrigets masslakt. Det var inte fråga om misstag av famlande eller inkompetenta politiker. Den liberala humanistiska retoriken fick falla för det råa klassintresset: expansiv utrikespolitik kombinerad med nationalistisk massmobilisering för att hålla tillbaka arbetarklass och socialdemokrati. Men än i dag dominerar misstagsförklaringarna. Benny Andersson granskar debatten om första världskrigets orsaker.
- Lisa Forsberg
Sedan oktober förra året har brittiska akademiker gått ut i ett flertal heldagsstrejker, liksom ett antal kortare strejker, där föreläsningar ställts in och universitetsområden spärrats av under några timmar. Med stöd av delar av studentkåren har man även anordnat demonstrationer och deltagit i de allmänna demonstrationer mot regeringens nedskärningar som under året hållits på många håll i landet. Det är första gången som de tre största fackföreningarna för universitetsanställda agerat tillsammans i en formell koalition, genom vilken man organiserat tiotusentals universitetsanställda vid 149 universitet runtom i landet.
- Göran Dahlgren
Varje steg vi har tagit mot en marknadsorienterad hälso- och sjukvård har också medfört ökade risker för sociala ojämlikheter. Det är vad marknadsmekanismen leder till, om det inte finns starka motkrafter, säger Göran Dahlgren gästprofessor i folkhälso- och sjukvårdsforskning vid University of Liverpool, i en intervju med Clarté.
- Agneta Norberg
I den vanliga svenska mediebilden är det Ryssland under Putin som hotar den europeiska säkerheten. Agneta Norberg, veteran i fredsrörelsen, påminner om en annan bild. Vilka främmande trupper finns i Sverige? Vad vet du om NEAT och Lombens övningsområde?
- Anders Björnsson
Att bestämma vad som utgör en nation är nästan omöjligt, och som allmän princip kan rätten till självbestämmande svårligen bli någonting annat än en gummiparagraf - lätt att utnyttja för utomstående manipulatörer. Anders Björnsson ifrågasätter i detta debattinlägg vad självbestämmandeprincipen är värd om man önskar fredlig samlevnad.
