Borgerliga ideologer räknar gärna lik att lägga den ryska revolutionen till last. De berör ogärna den människoslakt som kommunisterna vände sig emot.
En tredjedel av alla tyska män mellan 19 och 24 år dödades i första världskriget. I Frankrike miste hälften av alla män mellan 20 och 32 år livet.
Det var en strid mellan nationer som sades stå på höjden av framsteg, kultur och civilisation. Ett helt samhällssystem var bankruttförklarat när kriget tog slut. Endast de ryska bolsjevikerna, och oppositionella socialdemokrater i Europa, krävde förbehållslös fred och kunde peka ut en annan samhällsordning.
Många skriver om 1914 i år. Men få skriver som det var: en medveten och välplanerad masslakt för imperialistiska vinningar och för att vända arbetarklassen bort från socialismen, in i nationalism och chauvinism.
Man ska vara försiktig med historiska paralleller. Men i princip samma ekonomiska system råder idag som 1914, nya konflikter om intressesfärer i Europa blossar upp, och den svenska regeringen är minst lika lockad av krigsäventyr som statsledningen för 100 år sedan. Det finns mycket att lära av 1914.
