Förvaring till lägsta kostnad Malena Rydberg
Ukraina och russofobin Benny Andersson
Jakten på de jagade Jonas Lundgren
Svindlande pilleraffärer Mikael Nyberg
Förvaring till lägsta kostnad
Lever vi idag i ett Sverige där den ökande okunnigheten från en sämre skola går hand i hand med främlingsfientliga partiers ökande inflytande? Sverigedemokraterna men även andra partier fiskar definitivt i grumliga och fördomsfulla vatten.
Skolan har alltid varit vanliga människors stora tillgång. Alla barn och ungdomar har i skolan kunnat skaffa sig omfattande kunskaper på olika områden - tillräckliga för att sköta ett någorlunda kvalificerat jobb, tillräckliga för att delta i politik och samhällsstyre. Detta är den stora demokratiska folkbildningstanken. Nu har den tidigare relativt likvärdiga svenska skolan förändrats. Med en icke likvärdig skola blir demokratin ett sken.
Den senaste PISA-undersökningen visar att svenska elevers prestationer sjunkit ytterligare. Politiker från alla partier larmar och käbblar inbördes om vems skulden är. Men alla riksdagspartier har haft fingrarna i syltburken på ett eller annat sätt. Nu ifrågasätts också själva PISA-undersökningen. En del debattörer anser att den mäter fel kunskaper, och att svenska elever inte anstränger sig i själva undersökningen eftersom den inte är betygsgrundande. Dock kvarstår tendensen. Resultaten sjunker.
Bild: Robert Nyberg.
Många elever vägrar anstränga sig. Man ska "softa" sig genom skolan och helst kunna förhandla med lärarna om betygen. Per Kornhall visar i sin bok Barnexperimentet att det framför allt är de svagaste eleverna som blivit sämre. Den gymnasieskola i en stockholmsförort där jag arbetade i över trettio år omvandlades från en skola med elever från breda samhällsskikt till en skola för arbetarklass, ofta med utländsk bakgrund. Orsakerna var kommunaliseringen, friskolor och skolpeng, betygsintag till gymnasieskolan i hela Stockholm, individuell lönesättning av lärarkåren samt ökad bostadssegregation.
Nu träffas inte längre elever från olika samhällsklasser på ett naturligt sätt. Murar byggs och fördomarna frodas. Det är idag inte de bästa studenterna som blir lärare. Vissa kommuner skulle nog gärna se lärare som utbytbara kommunalarbetare. En hunsad och proletariserad lärarkår rör sig numera i tysta lärarrum. Näringslivet får den elit det eftersträvar, men oron i klassrummen tilltar eftersom många elever intuitivt förstår att de bara förvaras till lägsta möjliga kostnad. Hela utvecklingen på skolområdet är sorglig och djupt odemokratisk. Den går att vända men det kräver folkligt motstånd mot marknadstänkandet och kunskapsföraktet. Upp till kamp för en demokratisk skola!
Malena Rydberg
Ukraina och russofobin
Svenska mediers rapportering från krisen i Ukraina kommer att gå till historien som ett publicistiskt lågvattenmärke. Ett rättfärdigt uppror i Kiev. Rysk inblandning, huliganer och manipulerade människomassor i Donetsk och Luhansk. Medan människorna på Majdan framställdes som hjältar, utmålas människorna i öst som manipulerade, korkade och allmänt misslyckade. "Det är fattigt folk med ryska sympatier som ingen framgång haft i livet", skrev Dagens Nyheter den 17 april. Och smutsiga är de också. En gråhårig kvinna som ropar att soldaterna (från Ukraina) ska åka till Kiev i stället, sägs vara klädd i en "skär kofta som luktar starkt av armsvett". Man tror sig förflyttad till apartheidpressen i Sydafrika och Rhodesia, när den försökte sig på att göra ett och annat reportage om de bråkiga och upproriska "kaffrerna" i de svarta ghettona.
Dessa så kallade reportage nämner inte två enkla, men obestridliga fakta, som skulle göra konflikten begriplig och få oss att förstå att människorna i östra Ukraina varken är manipulerade eller dumma i huvudet. För det första visar alla undersökningar och valresultat att Ukraina har varit opinionsmässigt delat mellan öst och väst långt före den nuvarande krisen. För det andra finns det rationella, ekonomiska och mycket påtagliga skäl för denna klyfta. Oavsett om man ser till import, export, industristruktur eller andra ekonomiska data så framträder en entydig bild där Ukraina är beroende av EU och Ryssland i ungefär lika hög grad. Det Ukraina behöver är därför goda relationer med både väst och öst. Genom att förtiga detta och framställa upproret i öst som skapat av manipulerade "vildar" bidrar svenska medier till den splittring och krigsstämning som hotar att förvandla Ukraina till ett nytt Jugoslavien.
Benny Andersson
Tågstrejk 1
I dagarna står Öresundstågen stilla i södra Sverige. Seko har tagit strid mot Veolia, som anser att otrygga timanställningar ska vara framtiden för de anställda inom järnvägsvägsbranschen. Fasta anställningar var normen för inte så länge sedan i de länder där arbetarrörelsen en gång gått segrande fram. Men allt fast förflyktigas, och i dag arbetar runt en femtedel av alla yrkesverksamma i Sverige utan anställningstrygghet eller i bemanningsföretag, därtill ett okänt antal i storstädernas svarta ekonomier. Sekos strid för anställningstrygghet och heltidstjänster för de tåganställda är viktig för alla lönearbetare.
Magnus Göransson
Tågstrejk 2
De heter Veolia Transport och är ett dotterbolag till den franska Veoliakoncernen. I Sverige kör de tåg åt staten, i Jerusalem kör de kollektivtrafik som palestinier inte är välkomna att använda. Nu börjar det bli hett om öronen för Veolia Transport i Sverige.
Enligt en undersökning från Sifo stödjer 6 av 10 fackets stridsåtgärder, och stöduttalanden från organisationer, partier och fackklubbar haglar över SEKO. Trots att strejken gör det lite svårare att ta sig fram uttrycker resenärer i artiklar, tv-reportage och radioinslag sin sympati för de strejkandes krav.
Jonas Lundgren
Ojämlikheten
Med illa dold oro försöker Svenska Dagbladet ledarsida den 7 juni avfärda Thomas Pikettys bok om kapitalet på 2000-talet som ännu en i raden av de "vänsterdystopier om marknadsekonomins undergång" som sägs publiceras med "påtaglig regelbundenhet".
På samma ledarsida finns samma dag en kolumn som påstår att antalet bostadsområden som kan klassas som "utanförskapsområden" ökat från 3 (1990) till 186 (2012). I samma tidnings ekonomibilaga finns också ett reportage med rubriken "Inkomstgapet lamslår USA". Där kan vi läsa att ojämlikheten i inkomster i USA nu har passerat nivån för den tidigare högsta uppmätta skillnaden från 1920-talet. De lägsta lönerna har stagnerat i 40 år. En av tre amerikaner lever tidvis under fattigdomsgränsen. En procent av befolkningen äger numera mer än 30 procent av tillgångarna. Enligt en rapport från Oxfam har 95 procent av vinsterna i den ekonomiska tillväxten efter krisåret 2009 hamnat i fickorna på den rikaste procenten av USAs invånare. Liberala ekonomer varnar för att den stagnerande köpkraften hos folkmajoriteten håller på att förvandlas till ett hot mot landets ekonomiska tillväxt.
Men kapitalismen alstrar inte bara fattigdom och ökade klyftor. Den alstrar också motstånd. I USA strejkar de snabbmatsanställda för högre minimilöner och rätten att organisera sig fackligt. Seattle rapporteras ha valt sin "förste socialistiske borgmästare på 100 år" och nästan fördubblat lägstalönen till 15 dollar i timmen. I våra svenska förorter har människor börjat organisera sig. Etablerade medier rapporterar om "huliganer". Må de härskande klasserna darra!
Benny Andersson
Jakten på de jagade
När romers och resandefolks läger rivs i Frankrike eller när rasistiska lagar slår mot samma grupper i Ungern eller Rumänien, höjs de svenska politikernas röster. De kan, säger de, aldrig acceptera att mänskliga rättigheter kränks. Men nu jagas romer och resandefolk runt om i Sverige.
Tagna på sängen som de är börjar svenska politiker att agera som sina kollegor i andra länder. Debatten om kåkstäder har blossat upp och på svenskt manér vill opinionen helst slippa konfronteras med sanningen. Sanningen är att runt om i Europa och övriga världen förföljs människor för sitt ursprungs skull.
I Stockholm revs den boplats som finns i Högdalen, därefter skedde samma sak i Flemingsberg och i Helenelund i Sollentuna. Nu är boplatserna fler, mindre och mer utspridda över länet. Det innebär i praktiken att fler fall av vräkningar, polistrakasserier och rättsliga övergrepp förbigås med tystnad. För några veckor sedan fick jag ett panikslaget sms av en vän som jobbat med solidaritetsarbete för de rumänska EU-migranterna. Hon berättade om en vräkning från en husbil i Fittja där polisen kom en snöig natt och beslagtog husbilen rumänerna bodde i. Ryktet säger också att polisen för några månader sedan letade efter nya uppställningsplatser med helikopter utrustad med värmekamera.
Frågan är hur Sverige ska behandla de människor som kommer hit för att säkra sin försörjning. Det finns inget lätt svar. Det ropas på förbud mot tiggeri, lösdriverilagar och annat. I Göteborg har man valt en annan väg än den stockholmska. Där har kommunen anvisat uppställningsplatser för EU-migranternas läger. Vilket Sverige vill vi egentligen ha?
Jonas Lundgren
Sommarmusik
I vår har ju våra främsta kulturpersonligheter tävlat i schlagertexter i tv-programmet Babel. All heder åt segrande Horace, men nog blev det lite mjäkigt.
Clarté har därför som alltid beslutat sig för djärvare grepp. Vi inbjöd skarpare låtskrivare, det vill säga våra främsta politiker, att tävla om bästa sommarvisa. Signaturen SL fick börja och bidrog med följande:
Man kan inte tro att vi vinner
om vi säger det finns nåt vi vill.
Marginalväljarn kanske
försvinner
om vi inte håller oss still.
Jag gör så att allting blir luddigt,
men jag låter så trygg och rejäl
för då blir det så där lagom
suddigt,
hur billigt vi säljer vår själ.
Sedan inkom signaturen FR märkligt nog med samma text. Sedan juryn upplyst om att det inte var förenligt med tävlingsreglerna ryckte dock signaturen upp sig avsevärt med ett hurtigare bidrag.
I kristiders solkiga dagar
en lösning det finns som behagar
vår arbetslinje vi lagar
vi sjunga var vi gå
- slit på, slit på
Du som är sjuk,
du som är svag,
gå till bemanningsföretag
Vår bästa skatt blir alltmer platt
så jobba extra dag och natt
I kristiders solkiga dagar,
vi sjunga för var skit:
profit, profit!
Här beslutade juryn att avbryta tävlingen. Det blev inte som vi tänkt oss. Vi hittade inte de stora lyrikerna. För juryn...
Olle Josephson
Svindlande pilleraffärer
Svårt sjuka cancerpatienter läser om nya effektiva läkemedel, men bor de på fel ställe får de inte tillgång till dem, rapporterade Ekot den 30 april i år. Kostnaderna för de senaste medicinerna kan spräcka en landstingsbudget.
Världshälsoorganisationen WHO oroar sig över priset på ett nytt preparat mot hepatit-C. En tolv veckors kur kostar 84 000 dollar i USA. Upp till fyra miljoner amerikaner lider av sjukdomen. Det skulle kosta 336 000 miljarder dollar att ge alla tillgång till behandlingen. 19 gånger så mycket som landets beräknade bnp.
Intäkterna måste täcka utvecklingskostnaderna, förklarar Gilead, bolaget bakom produkten.
Uttalandet har inte stillat kritiken. Men Gilead har, som brukligt bland USA:s storföretag, politiska försänkningar. I styrelsen sitter två före detta amerikanska ministrar samt en av strategerna bakom det nya Europa, den belgiske finansaristokraten Etienne Davignon, tidigare vice ordförande för kommissionen i Bryssel, nu ordförande för Bilderberggruppen.
1997 till 2001 var Donald Rumsfeld styrelseordförande i bolaget. Han blev sedan försvarsminister under George W Bush.
2005, när en fågelinfluensa tycktes överskugga hotet från terrorismen, övertalade Bushadministrationen kongressen att för 1 miljard dollar inköpa och sprida Tamiflu, ett läkemedel utvecklat av Gilead och licensierat till Roche. Preparatet skulle minska risken för dödsfall. Även svenska staten satsade stort. 18 miljoner doser inköptes för nästan 300 miljoner kronor.
Forskare i nätverket Cochrane har fått tillgång till tidigare hemligstämplade resultat från tester av preparatet. Slutsats: Tamiflu är i det närmaste verkningslöst. På sin höjd förkortar det en flunsa med en halv dag. "Den största stölden i Europas historia", säger läkaren Peter Gotzshe (Svenska Dagbladet 10 april).
Det hindrar inte nya framgångsrika affärer.
Mikael Nyberg
EU-valet
Resultatet av EU-valet i maj kan möjligen summeras i några enkla påståenden: Valdeltagandet var lågt. De två svenska partier som betraktas som statsbärande gick mycket kraftigt bakåt. Jämfört med riksdagsvalet 2010 fick Socialdemokraterna 850 000 röster i stället för 1,8 miljoner, medan Moderaterna fick 474 000 röster jämfört med 1,79 miljoner. (Tre fjärdedelar av moderatväljarna år 2010 lämnade alltså partiet i EU-valet!)
Till skillnad från en del andra EU-länder gick rasistiskt färgad högerpopulism inte påtagligt framåt i Sverige - Sverigedemokraterna fick i stort sett lika många röster som 2010 (ca 340 000). Däremot kan man tala om ett västerpopulistiskt genombrott för FI.
Allt som allt pekar resultaten på tilltagande misstro eller likgiltighet inför inte bara EU utan det rådande politiska systemet över huvud taget. Samtidigt saknas det politiska alternativ som i större skala skulle kunna organisera det folkliga motståndet. Den ekonomiska krisen är nu också politisk.
Olle Josephson
Politisk konst
Det nya museet är namnet på ett konstvisningsprojekt som invigdes 8 mars runt en samling svensk politisk konst från åren mellan 1965 och 1975. Platsen är före detta baptistkyrkan i Sundbyberg. Konstutställningen håller till en trappa upp i de arkitektoniskt vackra utrymmena som utgjort kyrkans läktardel.
Eldsjälen bakom heter Valdemar Gerdin, en konstvetare i 30-årsåldern som tror att denna samhällsengagerade konst i framtiden kommer röna ett allt större allmänintresse. På Det nya museet webbsida märks en tydlig pedagogisk ambition där ett utbud av workshops erbjuds, till exempel en om "Hur kan man som individ göra avtryck i samhället" eller en introduktionskurs i "Konst och politik". Workshoparna utmynnar alla i praktiska övningar där man som deltagare uppmuntras att finna konstnärliga uttryck för sitt samhälleliga engagemang med inspiration från museets samlingar.
Representerade är till exempel Leif Zetterling, den för clartéläsarna väl bekanta Birgit Ståhl-Nyberg, Lena Swedberg, Behnn Edvinsson, Kjartan Slettemark och Hans Esselius. Man kan bli medlem i en vänförening och få löpande information och en del förmåner. Webbadressen är www.detnyamuseet.com .
Karin HedbrantKarin Hedbrant
