4/14 TTIP - Kapital mot demokrati
Frihandel. Så kallas det planerade avtal mellan USA och EU som ska undanröja kvarvarande hinder för de världsomspännande storföretagens expansion. Med TTIP väntar fler utförsäljningar av offentliga tjänster och starkare skydd för bolagens vinster.
Numrets tema är TTIP, men kompletteras med artiklar som "Nätverk för en självutnämnd elit" av Dino Knudsen och "Fascism på svenska" av Britta Ring.

- Daniel Cederqvist
Det blir kanske extraval i mars, för första gången sedan 1958. De rasistiska högerpopulisterna i SD utnyttjade sin vågmästarroll till att fälla regeringens budget. Alliansen, som möjligen hoppades på att återigen hamna i regeringsposition, höll sedan i yxan. Den ekonomiska och politiska kris, som fick sin grundritning i och med EU-inträdet 1994, har till sist också resulterat i parlamentarisk kris.
- Dick Moberg
Slovakien lagstiftade mot vinstdrivna sjukförsäkringar. Ett nederländskt försäkringsbolag stämde Slovakien för uteblivna framtida vinster - och vann. Så fungerar investeringsskyddet ISDS, en av hörnstenarna i frihandelsavtalet TTIP. Andra hörnstenar är jämkning av nationella lagar och minskad insyn.
- Rikard Allvin
Det planerade handelsavtalet mellan USA och EU riskerar att få konsekvenser för miljö- och konsumentskydd. I centrum för farhågorna står frågan om farliga kemikalier.
- Charlotte Wiktorsson
TTIP-avtalet handlar inte bara om USA och EU. Det är också ett led i en större kraftmätning mellan Nord och Syd. USA:s strategiska mål är att bryta upp framför allt Kinas skyddade marknad. ISDS, skyddet för de transnationella företagens investeringar, är centralt.
- Rojda Sekerzös
Vi konstnärer arbetar med mycket viktiga saker. Vi.

- Dino Knudsen
Slutna konferenser, samförstånd utan formella beslut. Så samordnar sig det globala härskarskiktet för att leda världen och reda ut motsättningar. Den danske historikern Dino Knudsen har fått unik tillgång till Trilateralens arkiv och intervjuat nyckelpersoner. Han varnar för konspirationsteorier - det är ingen hemlig världsregering. Arbetssättet är mer raffinerat när massrörelser och församlingar med demokratiskt mandat sätts ur spel.
- Jonah Birch
På senare tid har den postkoloniala teorin trängt undan marxismen bland intellektuella som kritiskt granskar de icke-västerländska delarna av världen. Teorin har blivit inflytelserik inom historia, antropologi och samhällsvetenskap. Den avvisar universalism och analyser som förknippas med upplysningstänkandet. Vivek Chibbers bok Postcolonial Theory and the Specter of Capital (Verso 2014) ifrågasätter den postkoloniala teorins grundsatser, med särskilt fokus på den gren som kallas studier av underordning, subaltern studies. Chibber anser att vi bör granska den icke-västerländska världen med samma intellektuella verktyg som vi använder för utvecklingen i väst. Han argumenterar för marxismens fortsatta relevans. Vi återger här en intervju med Chibber för Jacobin Magazine av Jonah Birch, student vid New York University.

- Mikael Nyberg
En gråvinterdag trängs plötsligt flera tusen kvinnor och män utanför Arbetsförmedlingen på Tunnelgatan 3 i Stockholm. 61 000 arbetslösa har av misstag kallats till en rekryteringsträff med företrädare för tio försäljningsföretag - "Ett mycket bra tillfälle för dig som är i början av karriären."
- Dave Zachariah
En teori om arbetsvärdet som inte kan prövas empririskt ens i princip - vad skiljer det från en religiös teori om "livskraft"? David Zachariah är kritisk till Michael Heinrichs "introduktion till Marx Kapitalet". Här avslutar han diskussionen med Anders Ramsay, som översatt boken till svenska.
- Britta Ring
En fascistisk rörelse är inte alltid lätt att känna igen. Den kan förorda en socialistisk folkstat, vända sig mot "roffarkapitalismen" och kräva "Arbetets frukter åt arbetets folk".
- Hans Isaksson
Göran Persson lär en gång ungefär ha yttrat, när hundslagsmålet i hans ungdomsförbund rasade som värst: "Om den skiten sprider sig till partiet är det kört!"
- Olle Josephson
Det är 90 år sedan det första numret av tidskriften Clarté kom ut i Sverige. Clarté hade fötts ur första världskriget. Den franske författaren och pacifisten Henri Barbusse lade grunden med sina antikrigsromaner Le Feu ("Elden") 1916 och Clarté 1918: vägen till fred måste gå genom samhällets socialistiska omdaning. Som internationell rörelse bestod Clarté bara till 1923; sedan levde namnet vidare hos olika nationella organisationer. Den svenska tidskriften Clarté kom med sitt första nummer 1924, på initiativ av Lundaclartéister.