2/15 EU in i väggen
I snart 25 år har vi levt med Maastricht, i snart tio med Lissabon. Resultat: permanent arbetslöshet, växande ojämlikhet, raserade välfärdssystem, söndertrasade fackföreningsrörelser, rasism och högerextremism. Men också ett växande motstånd. Temat i detta clarténummer handlar om ett EU som gått in i väggen.
Stefan de Vylder hoppas att Grekland stjälper euron, Hugo Torstensson visar att det antifackliga är en avsikt med valutaunionen, Daniel Cederqvist visar att spanska Podemos har idelogiska rötter i Latinamerika, och. Björn Erik Rosin beskriver ett delat Frankrike.
Artiklarna ger en bild av en prokapitalistisk, folkfientlig union som kan stå inför sitt sammanbrott.
- Redaktionen
I snart 25 år har vi levt med Maastricht, i snart tio med Lissabon. Resultat: permanent arbetslöshet, växande ojämlikhet, raserade välfärdssystem, söndertrasade fackföreningsrörelser, rasism och högerextremism. Men också ett växande motstånd. Temat i detta clarténummer handlar om ett EU som gått in i väggen.
- Hugo Torstensson
I tysk EMU-debatt förekommer en metafor: "EMU är en tryckkokare utan pysventiler. Fackliga och sociala rättigheter ska kokas mjuka - eller till mos." Den gjordes allmänt känd av Hans Tietmeyer, tidigare chef för tyska Bundesbank. Tanken är att när valutan inte längre får vara flexibel, så tvingas folket bli det.
- Daniel Cederqvist
Podemos utmanar den rådande EU-ordningen i Spanien. Utmaningen kommer från vänster, men den är inte marxistisk eller socialistisk. Den är uttalat vänsterpopulistisk, inspirerad av Latinamerikas rosa våg. Chefsideologen heter Ernesto Laclau.
- Björn Erik Rosin
BNP, företagsvinsterna, arbetslösheten och ojämlikheten ökar. Klasserna omgrupperas, stad och land går isär, högerpopulismen skjuter fart. Det kunde vara nästan vilket EU-land som helst. Men den här artikeln handlar om Frankrike.
- Redaktionen
Går de stora mellanskikten med arbetarklassen eller med oligarkerna? Frågan är central för en klassanalys i dag. Det säger Göran Therborn när han kommenterar artiklarna om det svenska klassamhället i förra numret av Clarté.
- Hans M. Gabrielson
Ett helt nytt skikt har vuxit fram under 2000-talet, prekariatet. I Sverige omfattar det kanske 1 till 1,5 miljoner i arbetsför ålder och står för nästan hela tillväxten av arbetskraft. Det innebär stora förskjutningar i klassförhållandena. Hans Gabrielson kommenterar artiklarna om klassanalys i Clarté 2015/1.
- Daniel Hedlund
Svensk invandringsdebatt präglas inte bara av högt tonläge. Okunnigheten är också stor. Asylsökande, anhöriginvandring och arbetskraftsinvandring rörs ihop. Kunskaper och solidaritet med imperialismens fördömda är nödvändiga utgångspunkter. Daniel Hedlund städar upp. Den globala migrationen från Syd till Nord har fördubblats de senaste 35 åren. Den viktigaste orsaken är ojämlikhet. Imperialistiska framryckningar i Irak, Afghanistan och Libyen är tydliga exempel på hur konflikter mellan det globala Nord och Syd kan bidra till ökad migration. Dessa konflikter har oftast djupa materiella, historiska (koloniala) rötter. Liksom i Nord har de folkliga lagren i Syd varit splittrade, medan de lokala härskarklasserna har kämpat både internt och mot folket för att säkra kapital och marknadsandelar - det vill säga makt. Därför är den ofrivilliga globala migrationen på många sätt ett olösligt dilemma så länge som internationella relationer följer kapitalistiska imperativ som är djupt rotade nationellt.
- Nancy Fraser
En feminism som förlorar klassperspektivet går nyliberalismens ärenden. Nancy Fraser, feministisk teoretiker i New York, varnar för identitetspolitiken. Som feminist har jag alltid antagit att när jag kämpat för kvinnors frigörelse så har jag också kämpat för en bättre - mer jämlik rättvis och fri - värld. På senare tid har jag dock börjat oroa mig över att ideal som förs fram av feminister tjänar helt andra syften. Framför allt oroar jag mig över att vår kritik av sexism nu legitimerar nya former av ojämlikhet och exploatering.
- Beata Agrell
Den svenska arbetarlitteraturen står stark i dag. Den intar en avantgardeposition i det politiska tänkandet genom sin förståelse av klass och klasspolitik. Det hävdar Magnus Nilsson i en nyutkommen bok. Men underskattar han inte individualistiska tendenser: var finns klassolidariteten hos Kristian Lundberg? Och vad menar han egentligen med överdeterminering?
- Olle Josephson
Varför jag gick baklänges? Lever vi inte i ett fritt land kanske? Får man inte gå hur man vill?" Pippi Långstrump upplyser Tommy och Annika för första gången i barnlitteraturhistorien. Året är 1945. Kriget är slut, vi lever i ett fritt land, och allt fler börjar fråga sig om man inte får gå som man vill.
- Henrik Johansson
Imorgon börjar det en ny majonnäshora." Med de orden hade köksmästaren förklarat att det skulle komma en ny praktikant. Majonnäshoror var egentligen hans namn för kallskänkor, men Vesna var kockelev, så det stämde inte riktigt. Men köksmästaren böjde på verkligheten för att få använda ett av sina favoritord.