Frihandel för vem? Benny Andersson
Historierevisionism Olle Josephson
Söndra och härska Benny Andersson
Trassel för dolda statsmakten Mikael Nyberg
Strukturell demens Frances Tuuloskorpi
Vem blundar för verkligheten? Benny Andersson
Lär av vårdarbetarna! Frances Tuuloskorpi
Frihandel för vem?
Den femte oktober enades USA, Japan, Australien och nio andra länder på bägge sidor om Stilla Havet om ett avtal som ska reglera det ekonomiska utbytet mellan länderna, TTP-avtalet (Trans Pacific Partnership). Förhandlingarna har förts på största möjliga avstånd från väljarinsyn och offentlig debatt. Innehållet lär inte bli offentligt förrän efter det federala valet i Kanada den 19 oktober. Men vissa detaljer har redan läckt ut. Som till exempel att läkemedelsjättarnas patent på mediciner ska förlängas, så att billigare kopior inte ska kunna säljas i samma utsträckning som i dag.
Enligt den radikala nyhetssajten Counterpunch, hävdar Läkare utan gränser att TTP-avtalet kommer att gå till historien som det hittills värsta slaget mot tillgången till mediciner i utvecklingsländerna. Länder som i dag saknar eller har svaga läkemedelspatent, som Vietnam, Malaysia, Peru och Mexico, drabbas särskilt hårt. I Vietnam, som är fattigast av de nämnda länderna, kan uppemot 40 000 hivdrabbade bli utan mediciner på grund av fördyringarna.
Förstärkt patentskydd förbättrar också läkemedelsjättarnas möjligheter att dra stater inför rätta, i enlighet med TTP-avtalets klausuler om skydd för investeringar. I dag pågår ett sådant fall i Kanada, med hänvisning till föregångaravtalet NAFTA, som innehåller sådana klausuler. Myndigheterna hade funnit att två av det amerikanska företaget Eli Lillys läkemedel inte hade utlovad verkan. Man drog därför in patenträttigheterna och öppnade för konkurrerande generika. Svaret från företaget blev en stämning mot den kanadensiska staten på 500 miljoner dollar som "kompensation för förlorade vinster". Fallet är ännu inte avgjort.
Samma dag som nyheten om TTP-avtalet kom, släpptes en rapport om de stora amerikanska bolagens skattefusk (Offshore Shell Games 2015). Av de 30 bolag som har mest pengar undanstoppade i utländska skatteparadis är nio läkemedelsföretag. Pfizer, det största av dem alla, har lyckats gömma undan 74 miljarder dollar utom räckhåll för skattemyndigheterna. Genom kreativ bokföring har företaget inte betalat en cent i skatt i USA de senaste sju åren.
Så när propagandamaskineriet drar i gång på allvar för att sälja in TTP-avtalets tänkta motsvarighet TTIP mellan USA och Europa, fråga dig då: Nytta för vem?
Benny Andersson
Historierevisionism
Historien skrivs alltid om för nya ändamål. I senaste numret (2015:3) av facktidskriften Historisk tidskrift granskar Lennart Palm beskrivningen av andra världskriget i en ny lärobok för universitetens grundkurs i historia, En samtidig världshistoria (2014). Skulden för krigsutbrottet läggs i huvudsak på Sovjet som ingick Molotov-Ribbentroppakten 1939. Förspelet med västmakternas svek i Munchen och avvisandet av alla samarbetsförsök från Sovjet nämns inte. Tysklands ansvar tonas ned. Kriget avgörs av västmakternas insatser från och med landstigningen i Normandie 1944. Striderna på östfronten reduceras.
Som Palm sammanfattar: "Boken följer tämligen väl den politiskt motiverade - några nya källor åberopas inte - nytolkningen av andra världskriget och dess förhistoria."
Olle Josephson
Söndra och härska
I sin plädering för ett svenskt medlemskap i Nato listar den av (den borgerliga) regeringen tillsatte försvarsutredaren Tomas Bertelman motståndarnas argument (DN 3/10). De sägs vara av politiskt-taktiskt, realistiskt och romantiskt slag. Till de sistnämnda räknar Bertelman "en dos antiamerikanism, allmän pacifism och principiellt kärnvapenmotstånd". Dessa argument bör man "bemöta med allvar och respekt", men de kommer antagligen "inte att stå i centrum för en seriös Nato-debatt". Hoppas Bertelman. Och med goda skäl. Ty bakom dessa etiketter döljer sig i själva verket några av de starkaste argumenten mot en svensk Natoanslutning.
Eftersom Nato i praktiken fungerar som en stödorganisation för USA:s utrikespolitik, blir synen på den en avgörande fråga också för synen på Nato. Men Bertelman vill inte ha en seriös diskussion om USA:s utrikespolitik och Natos roll i den. Genom att tala om "antiamerikanism" försöker han få oss att associera till nostalgiska radikaler som lever kvar i minnen från Vietnamkrigets dagar och vägrar inse att världen och USA:s roll i den har förändrats. Och visst har mycket förändrats. Men frågan är om USA:s utrikespolitik har förändrats till det bättre.
En nykter analys av de senaste decenniernas kriser och USA:s roll i dem kan inte resultera i annat än ett nej som svar på den frågan. Genom extremt destruktiva ingripanden i länder som Irak, Afghanistan, Libyen, Syrien och Jemen har USA, med stöd av Nato, starkt bidragit till det katastrofala politiska och humanitära läge som för närvarande råder i dessa länder och som idag hotar att sätta hela världsdelar i brand. Följderna kan vi beskåda i form av raserade stater, ett omätligt humanitärt lidande och en flyktingkatastrof som saknar motstycke i vår tid.
Den amerikanska diplomatpost som nyligen har släppts av WikiLeaks visar att den amerikanska regeringens stöd till upproret mot Assadregimen 2011 inte var en reaktion på den sistnämndes hämningslösa våld mot de protesterande och upproriska utan beståndsdel i en långsiktig strategi med syfte att åstadkomma ett regimskifte i Syrien. Redan 2006 föreslog USA:s dåvarande chargé d´affaires i Damaskus i ett telegram att USA borde förvärra och dra nytta av vissa "svagheter" hos den syriska regimen. Till dessa hörde "närvaron av förflyttade islamiska extremister" och "sunnimuslimsk fruktan för iranskt inflytande". I sin beskrivning av strategin i The WikiLeaks Files, skriver Robert Naiman: "Vid den tidpunkten kunde ingen i USA:s regering vara ovetande om de möjliga följderna av en sådan politik. Telegrammet skrevs när det sekteristiska inbördeskriget mellan sunni och shia i Irak, som den amerikanska militären förgäves försökte få kontroll på, var som mest intensivt. / .../ Ingen som arbetade för den amerikanska regeringen med utrikespolitik på den tiden kunde ha varit omedveten om följderna av att uppmuntra sunni - shiasekterismen."
Det är alltså en sådan politik som anhängarna till ett svenskt medlemskap i Nato vill stödja.
Benny Andersson
Trassel för dolda statsmakten
Hittar i gömmorna en tänkvärd tidningsartikel från våren 2014. Barack Obama har rykte om sig att vara en svag president, skriver Edward Luce i Financial Times. Det är inte alldeles rättvist. Under ytan av budgetdödlägen och låsningar i kongressen finns en "deep state", en hybrid av statliga och privata institutioner som styr landet utan närmare inblandning från de formellt demokratiska organen.
854 000 privata kontraktörer arbetar i det säkerhetsindustriella komplexet. Domstolen som ska övervaka övervakarna är hemlig. 2012 begärde NSA 1 789 tillstånd för närmare snokande i telefoner och e-post. Domstolen sa go ahead i alla fall utom ett.
Antalet soldater ska skäras ner, men militärutgifterna kommer att vara två tredjedelar större än före 11 september 2001. Drönarna blir fler, dödspatrullerna blir fler och NSA bygger en datacentral med kapacitet att lagra allt som över huvud taget går att lagra om var och en på denna jord.
Presidenten disponerar dessa maktinstrument efter eget tycke. Det fordras inga krigsförklaringar, inga konsultationer med kongressen. Luce sammanfattar: "På USA:s politiska arena tycks det vara mycket snack och lite verkstad från Obama. Bakom scenen har han mer makt i sina händer än någon president i USA:s historia."
Kruxet är utvecklingen framme på scenen. Nu senast hade en juridikstudent i Österrike framgång i EU-domstolen. Facebook och andra IT-jättar har länge fört över elektroniskt lagrade personuppgifter från Europa till USA och lämnat fältet fritt för övervakningsorganen att förfoga över dem. Det är lagstridigt, slår domstolen fast.
Ett trassel för den dolda statsmakten på båda sidorna om Atlanten att reda ut.
Mikael Nyberg
Henning Mankell
Henning Mankell fick i början av år 2014 plötsligt klart för sig att hans nackvärk inte bara var en banal nackspärr. Han hade lungcancer med betydande spridning, som i varje fall avsevärt skulle avkorta livet. Henning var en ovanligt förståndig intellektuell och tycks, efter den första chockartade insikten, ha använt sina tankar om döden som bevis för att han ännu lever: Jag tänker på döden - alltså är jag ännu till och kan inte bara tänka på, utan till och med företa mig något vettigt.
Född i en borgerlig miljö blev han i tjugoårsåldern vid sextiotalets slut en klassförrädare och ägnade sin begåvning och det sista halvseklet av sitt liv till att med skrift och drama slåss för ett rättvist samhälle i en anständig värld. Även om han aldrig var partikämpe, och sällan nämnde ordet, rådde det följaktligen inget tvivel om att Henning Mankell var en konsekvent och principfast socialist.
Under nästan femtio år skrev Henning fyrtiofyra romaner. Han bildade från 90-talet skola genom sina samhällskritiska Wallanderthrillers, som har inspirerat en ny generation av författare här hemma och internationellt. Ett otal tv-thrillers hämtade sina intriger och personager från dessa romaner.
Han skrev nitton teaterpjäser, regisserade, debatterade, skrev essäer i Sverige och verkade under 70-talet i Norge. På 80-talet var han nyskapande teaterchef i Växjö. Vid sekelskiftet startade han tillsammans med Dan Israel bokförlaget Leopard, som introducerade och översatte bland annat en rad författare från tredje världen. I sitt andra hemland, Moçambique, skrev och regisserade han vid Teater Avenida i Maputo.
Därtill kunde han tack vare sitt även internationellt uppskattade författarskap dra in stora pengar, med vilkas hjälp han utövade ett omfattande mecenatskap, till förmån för en rad progressiva och humanitära projekt, rörelser och författare.
Henning deltog 2010 i första flottiljen "Ship to Gaza" och tillfångatogs olagligen av den israeliska krigsmakten.
Henning Mankell hann under sin sista, sjukdomsfyllda tid skriva ytterligare två romaner (Kvicksand 2014 och Svenska gummistövlar 2015) innan han stilla avled natten till den femte oktober.
Henning Mankell var ett föredöme för oss alla och en av våra största - som socialist, intellektuell och människa.
Hans Isaksson
Om flyktingar
Enligt FN:s beräkningar har fler än 4 miljoner människor lämnat Syrien. 7,6 miljoner är flyktingar i sitt eget land. De stora mottagarländerna är Turkiet (1,9 miljoner), Libanon (1,1miljoner) och Jordanien (över 600Â 000). Färre än 5 procent, det vill säga omkring 180 000 människor, har flytt till Europa.
Varför har flyktingströmmen intensifierats de senaste månaderna? De flesta flyktingar uttrycker orsaken med orden "vi har förlorat allt hopp". Förutom intensifieringen av kriget finns det delförklaringar: länder som Libanon och Jordanien har infört betydande restriktioner; Assadregimen har ökat antalet inkallelseorder och den humanitära hjälpen har minskat. Många flyktingar har befunnit sig en längre tid i Turkiet men med ökade konflikter där och minskade möjligheter att försörja sig har många beslutat sig för att fly vidare.
I Le Monde från den första oktober kunde man läsa om en liten stad, belägen 175 km norr om Berlin, som gärna tar emot flyktingar för att kompensera den krympande befolkningen. Hela kommunfullmäktige utom två nynazister hade röstat för ett ökat flyktingmottagande. Borgmästaren i staden påminner om 1945 då Tyskland tog emot 12 miljoner tysktalande från Centraleuropa som tvingats fly. I Tyskland överstiger dödstalen enligt officiell statistik födelsetalen men i år har befolkningen ökat med 430 000 tack vare invandring. Antalet utländskt födda har i Tyskland ökat från 8,7 procent av befolkningen till 9,3 procent.
Malena Rydberg
Strukturell demens
Massor av fritidsgårdar har lagts ner. En googlesökning på "fritidsgårdar läggs ner" ger 19 000 svar.
När gårdar stängdes varnade många, bland andra personal, föräldrar och ungdomar för konsekvenserna. Vart ska ungdomarna ta vägen? Det kommer att kosta mer senare! Ok, nu ser vi en av konsekvenserna. Biblioteken har blivit fritidsgårdar och "bråkiga ungdomar" skrämmer bort andra besökare.
Då är det väl viktigare att påminna om vad som sas när fritidsgårdarna las ner än att börja diskutera inkludering på biblioteken, tysthetsnorm, grabbkultur och diverse annat. Eller för all del, diskutera sånt, det är inte oviktigt. Men att fokusera på sånt i det här sammanhanget är jävligt respektlöst mot alla dem som jobbade respektive hängde på gårdarna och som varnade för vad som skulle komma att hända.
Det varnas alltid, av dem som gör jobbet, kan jobbet, när en verksamhet läggs ner eller skärs ner eller försämras på annat sätt. Tänk på konsekvenserna! Det gör mig förbannad när snacket några år senare går som om det inte fanns orsakskedjor bakåt och som om ingen hade varnat. Strukturell demens.
Öppna gårdarna igen och låt biblioteken vara bibliotek. Hur biblioteken ska fungera är en annan diskussion.
Frances Tuuloskorpi
Nato värst
Svenskt territorium har kränkts av främmande makt 42 gånger sedan 2010 redovisar försvarsdepartementet, enligt Dagens Nyheter den 9 oktober. Några av dessa kränkningar verkar kuriösa, som att Monacos furste Albert II har flugit över Sverige tre gånger, och det får inte en statschef göra oanmäld.
Men ser man till något mer seriösa fall toppas listan av USA med sju kränkningar. Natogrannarna Norge och Danmark står tillsammans för sex och övriga Natostater för tillsammans fjorton. Ryssland har kränkt sex gånger. Man kan lägga märke till att vår närmaste Östersjögranne Finland, som är neutralt, inte kränkt en enda gång.
Visst man ska inte bara se till antalet utan också till arten av kränkningar. Men klart är att det framför allt är Nato som inte respekterar svensk suveränitet.
Olle Josephson
Vem blundar för verkligheten?
Nyligen bombade amerikanskt flyg Läkare utan gränsers (MSF) sjukhus i Kunduz i Afghanistan. Minst 19 människor, varav 12 hjälparbetare och tre barn, dog. Ännu fler skadades. Platsen för sjukhuset var känd, dess koordinater hade skickats till de amerikanska myndigheterna. Trots att MSF kontaktade Nato och USA ,fortsatte bombningarna en halvtimme efter att militärtjänstemän i Kabul och Washington hade informerats. I Jemen pågår med amerikanskt stöd ett krig där saudiskt bombflyg urskiljningslöst bombar sjukhus, bröllopsföljen och andra civila. Landet ligger i ruiner och en och en halv miljon människor har tvingats fly.
Men Natovännerna höjer bara rösten och talar om "övergrepp" och "hot mot freden" när ryskt bombflyg slår ut islamistiska ställningar i Syrien. I det syftet försöker de återuppliva från de döda de så kallade "moderata rebeller" som alla insiktfulla bedömare, inklusive höga amerikanska tjänstemän innan de ryska bombningarna inleddes, är överens om inte längre existerar i sinnevärlden. Frågan är om det är Natoanhängarna eller motståndarna som blundar för verkligheten?
Benny Andersson
Lär av vårdarbetarna!
Med ojämna mellanrum tvingas vissa yrkesgrupper, exempelvis busschaufförer, söka sina jobb på nytt efter upphandlingar och ägarbyten. Ibland dessutom till sämre villkor än tidigare, trots att det handlar om samma arbetsuppgifter.
Den här osunda "kulturen" skulle upphöra direkt om alla berörda busschaufförer helt enkelt vägrade söka jobben. Att man snackar ihop sig och beslutar tillsammans att om man inte får behålla anställningarna vid övergång, med bibehållna villkor, så söker ingen de utlysta jobben. Ingen. Man meddelar det i förväg. Inget krusande, inga argument, inga upprop. Bara nej.
Utan en stor andel van personal så kan företagen inte klara sig. Arbetsgivarna räknar kallt med att folk ska bli arga men ändå söka sina jobb så att verksamheten kan fortsätta lönsamt, utan störningar. Låt det i stället bli arbetsgivarna som får uppleva en sådan situation som oviss. Det skulle förändra läget totalt, både kortsiktigt och långsiktigt.
De framgångsrika kampmetoder som växer fram inom vården - kollektiva uppsägningar, kollektiv vägran att ta jobb under en viss nivå - är något som även andra yrkesgrupper kan lära av och använda sig av på det sätt som passar just dem. Huvudsaken är det kollektiva agerandet och att inse att NEJ är också en strategi.
Frances Tuuloskorpi
