4/16 Arbetarna - klassen med nio liv
Arbetarklassen och arbetarrörelsen
- Beverly J Silver
Fackligt folk i USA på 1920-talet hade inte många skäl för optimism. Medlemstalen hade rasat, och ny teknik och nya kulturella strömningar tycktes ha gjort arbetarrörelsen förlegad. Ett årtionde senare blockerade strejker produktionen i hela landet. Är något liknande möjligt i dag efter år av bakslag för arbetarrörelsen? Ja, förklarar Beverly J. Silver, amerikansk sociolog, i denna intervju, översatt från tidskriften Jacobin. Tyngdpunkten ligger på USA, men perspektivet är globalt.
- Daniel Hedlund
Det sägs att nationalstaten är överspelad och att kapitalisterna har blivit globalister. Tvärtom, skriver Daniel Hedlund. Kapitalen behöver sina stater mer än någonsin. Nationalstaten är den centrala politiska arenan. Där kan vi göra genombrotten. Bland annat förutsätter det aktivt arbete för svenskt EU-utträde.
- Nina Björk
Marxismen har gett mig de bästa redskapen för att förstå den kapitalism vi lever i, förklarade Nina Björk vid konferensen Marx 2016 med 800 deltagare i Stockholm den 15-16 oktober. Här är hennes öppningsanförande.
- Margareta Zetterström
Jan Myrdal har fått kritik för sin medverkan i Nya Tider. Han försvarar sig med att tidningen inte är nazistisk eller rasistisk utan "identitär". Begreppet definierar han som någonting som har med "hembygd och kulturspecificitet" att göra, vilket kanske inte låter så farligt.Definitionen är dock ofullständig, för att inte säga direkt vilseledande.
- Mats Wingborg
Kunskaperna i matematik och läsfärdighet har förbättrats bland svenska 15-åringar på sistone. Men segregationen tilltar, och från att ha varit ett föredöme räknas den svenska skolan i dag till de medelmåttiga. Vinstdrivna skolor förstärker klassamhället. Mats Wingborg presenterar åtta reformförslag som Nätverket för en likvärdig skola lagt fram.
- Mats Wingborg
Mats Wingborg om SD, alliansen och Svenskt Näringsliv _ Öppet mål för arbetarrörelsen.
- Magnus Göransson
I 2010-talets politiska klimat ska 1900-talshistorien helst beskrivas som en strid mellan liberal demokrati och totalitarism. Till det senare räknas inte bara nazism och fascism utan också antikolonialism, socialism och kommunism. I centrum för omtolkningarna står andra världskriget och förintelsen. En bok som fått stort genomslag är Timothy Snyders Bloodlands. Vi publicerar i detta nummer av Clarté en kritik av Snyders verk. Magnus Göransson introducerar.
- Åke Kilander
Litteraturlista och kommentarer till artiklarna Planeten pallar inte mer och Klokt tänkt om miljön i Clarté nr 4/2016. Sidhänvisningarna syftar på pappersutgåvan av Clarté nr 4/2016.
- Daniel Lazare
Partisaner, judiska motståndsrörelser i och inte minst Sovjet drog lika mycket elände över Östeuropas folk som Nazityskland. Det är kontentan av Timothy Snyders Bloodlands. Den amerikanske journalisten Daniel Lazare granskar bokens ton och teser.