Dumboms leverne Magnus Göransson
Stampen och SD Daniel Cederqvist
Enkla lösningar kan bli farliga Jonas Lundgren
Jul med Svenskt Näringsliv Magnus Göransson
Bakslag för nyliberala i Öst Tord Björk
Den västerländska blicken Malena Rydberg
Vinster och välfärd Malena Rydberg
Taxistriden Frances Tuuloskorpi
En immigrationsvåg av kosmiska dimensioner Hans Isaksson
Dumboms leverne
Det finns de som aldrig lär av sina misstag, hur hårt de än faller. Ett av Clartés favoritexempel just nu är förre folkpartiledaren Leijonborg. Knappt kastad ur sadeln, från Karolinska Institutets ledning i svallet efter Macchiarini-skandalen, har Leijonborg på nytt kravlat sig upp, denna gång i ledningen för den svenska cancerkommissionen. "Det känns väldigt viktigt och meningsfullt att ha fått förtroendet", säger Leijonborg till pressen (Svenska Dagbladet, 25 november).
Nu är inte kommissionen fullt så vetenskaplig och människoälskande som namnet försöker antyda. Det drivs av ett världens största läkemedelsbolag, Bristol-Meyers Squibb, med säte i New York, som bland annat tillverkar läkemedel för behandling av just cancer.
Det bekymrar inte Leijonborg: "Ingen av oss i kommissionen kommer att låta oss styras i vårt arbete. Vi har tillräcklig integritet." (Tre av fem ledamöter har sedan dess avgått för att de inte vill förknippas med Bristol-Meyers Squibb). "Vi ska inte öka bolagets försäljning. Det är kristallklart att de inte har några sådana förväntningar." När Svenska Dagbladets utsände frågar om han verkligen tror på det själv, svarar Leijonborg: "Absolut. De har så mycket pengar redan."
Om Johan Henric Kjellgren levt i våra dagar, hade Dumboms leverne fått skrivas om ordentligt:
I medicin höll Dumbom för, trots väl prövad erfarenhet¨att rikedomen ej förför den som re´n har förmögenhet.
Magnus Göransson
Stampen och SD
Ett växande intresse från såväl Sverigedemokraterna som Göteborgs-Posten har varit en längtan över att starkare styra över public service. Nu senast var det GPs Alexandra Boscanin som den 25 november beskärmade sig över "vänstervridning" på SVT och önskade sig en instans som styrde över SVTs politiska inriktning. Indignationen delar hon med Sverigedemokraterna. Riksdagens andre vice talman Björn Söder har uttalat sig beundrande om mediepolitiken i Polen, där den nationalkonservativa regeringen har tagit ett strypgrepp på den statliga teven och sparkat misshagliga journalister som misstänks för att vara tillräckligt patriotiska. Kent Ekeroth har, i en paus mellan krogslagsmål och viftande med järnrör, sagt att SD kommer att ta itu med journalistiken "i sinom tid". Efter nästa val kan SD vara i regeringsställning. I stället för att gnälla över påstådd vänstervridning borde även borgerliga liberaler oroa sig för yttrandefriheten och demokratin i vårt land.
Daniel Cederqvist
Enkla lösningar kan bli farliga
Någonstans mellan 500 och 1 000 nazister från Nordiska Motståndsrörelsen marscherade genom Stockholm den 12 november. Deltagarantalet skiftar beroende på vem man vill lita på, antifascister, polisen eller nazisterna. På förekommen anledning väcktes diskussionen i medierna om att förbjuda nazistiska partier. Denna väg har som bekant prövats i bland annat Tyskland.
Det är lätt att moralisk upprördhet leder till rop efter enkla lösningar. När man i Tyskland förbjöd nazistiska partier formades rörelserna hastigt om till mer salongsfähiga alternativ såsom Nationaldemokratische Partei Deutschlands (NPD). Detta parti bär tydligt på ett arv från den extremhöger som förbjöds enligt tysk lagstiftning. I dag kan NPD visa upp ett parti med över 5 000 medlemmar och ett mandat i EU-parlamentet.
Trösklarna för att rösta på nazistiska partier slipades ner rejält när de tvingades att lägga armbindlarna och hakkorsfanorna på hyllan och börja inordna sig i hur man förväntar sig att ett politiskt parti ser ut och för sig. I Sverige har vi också ett samhällsklimat som inte garanterar att krav på förbud av politisk organisering av olika slag upphör när nazistisk organisering förbjudits. Sådana förslag kan lätt följas av andra, som slår åt vänster i stället för åt höger. Vi bör tänka ett varv extra innan vi från vänsterhåll ropar efter partiförbud.
Jonas Lundgren
Jul med Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringsliv är beredda att återskapa arbetstillfällena som rationaliserats bort de senaste decennierna, säger vd Carola Lemne (DN 16/12). Förutsatt, vill säga, att LO och regeringen går med på en ny anställningsform med heltidsarbete till 75 procent av lönen, slopad arbetsgivaravgift, inga kollektivavtal eller samtidigt pågående utbildningsinsatser.
"Snälla frun, skulle jag kunna få lite mer gröt?" undrar Oliver Twist.
"Då får du arbeta fyra timmar längre om dagen och kommunen får betala dubbel avgift för dig", svarar Carola Lemne.
"Jag vill ju bara inte att du ska bli lika bidragsberoende som jag har blivit, kära barn!"
Nej förresten, inte ens Charles Dickens skulle kunna fantisera ihop någon som Carola Lemne.
Magnus Göransson
PISA
De svenska resultaten i PISA 2016 kan beskrivas som att 15-åringars läskunnighet har förbättrats, om än inte till 2003 års nivå, och att de sociala klyftorna ökat - familjebakgrund betyder mer för läsförmågan än tidigare.
Det är en logisk följd av svensk skolpolitik under 2010-talet: å ena sidan ökat fokus på lärarledd läsfärdighetsträning och förmåga att klara tester, å andra sidan ökad segregation med skolpeng, fritt skolval och friskolor.
Slutsats: dags att gå vidare. Med politiska medel har vi kunnat göra något åt det första problemet. Med politiska medel bör vi nu göra något åt det andra.
Olle Josephson
Bakslag för nyliberala i Öst
I Estland, Lettland, Litauen, Moldavien och Bulgarien åker nyliberala EU-vänliga politiker på stryk. Avindustrialiserad periferi och landsbygd slår tillbaka mot den EU-anpassade politik som lett till demografisk katastrof i land efter land. I Estland gick Centerpartiet med rysktalande industriarbetare som viktig väljarbas framåt i valet förra året. Detta med krav om höjd minimilön och progressiv inkomstskatt. I Tallin hade man redan infört gratis kollektivtrafik.
Nu har Centerns miljöinriktade ledare Juri Ratas blivit statsminister med hjälp av socialdemokraterna och ett högerparti som gick med på att höja grundavdraget från 170 euro till 500 euro. I Lettland har redan ett alliansparti med bönder och de gröna erövrat presidentposten 2015 och har i år blivit dominerande kraft i regeringen tillsammans med ett regionalt baserat EU-skeptiskt parti. I Litauen gick ett grönt parti på agrardemokratisk grund starkt framåt i riksdagsvalet 31 oktober och bildade regering.
I Moldavien vann ryssvänliga socialistpartiet presidentvalet efter att de EU-vänliga partierna förlorat förtroendet. En stor svindel där pengar motsvarande 12 procent av BNP försnillades med hjälp av ledande EU-politiker har svängt opinionen. Summan skulle i Sverige med vår betydligt större BNP motsvara ca 400 miljarder kronor. Efter denna korruptionsskandal startade omfattande massprotester vilket lett till maktskiftet på presidentposten medan parlamentet fortfarande domineras av de EU-vänliga partierna. EU-anpassningen har heller inte lett till det lyft för ekonomin som man hoppats på. Opinionen inte minst bland bönderna är intresserad av att knyta sig till eurasiatiska unionen och få Ryssland som marknad. I Bulgarien som är EU:s fattigaste land valdes i november också en president som av samma skäl vill upphäva sanktionerna mot Ryssland.
De grupper som marginaliserats har börjat ena sig för en blandekonomi i andras intresse än västeuropeiska storföretagens.
Tord Björk
Jämställdhet
Löfvenregeringens uttalade mål är nu att minst 40 procent av börsbolagens styrelseledamöter år 2019 ska vara kvinnor. Eftersom EU redan beslutat om att börsnoterade företag inom Europa bör ha minst 40 procent kvinnor bland styrelseledamöterna 2020 verkar den svenska regeringens beslut inte så revolutionerade.
Kvotering är ingen jungfrulig mark. I Island, Italien, Frankrike, Belgien och Tyskland ska 30-40 procent av styrelseledamöterna i de börsnoterade bolagens övervakande styrelser nu eller inom kort vara kvinnor. I Spanien skulle minst 40 procent av styrelseledamöterna i statligt ägda bolag vara kvinnor år 2015, i Österrike är målet 35 procent 2018.
Norge var först ut med en kvoteringslag 2006: minst 40 procent av vardera sorten i större börsbolagsstyrelser. Från Norge kommer nu de första vetenskapliga studierna av könskvoteringens effekter . Det enda säkra fyndet är att inkvoterade kvinnor visade sig ha påtagligt överlägsna formella meriter.
Däremot kunde de (synbarligen kvoteringspositiva) forskarna inte påvisa spridningseffekter uppåt, det vill säga i rekrytering till ledningsgrupper, eller nedåt, för att förbättra ställningen för kvinnliga högre tjänstemän inom företagen:
"Även om det sannolikt är för tidigt att dra några definitiva slutsatser, tyder det vi rapporterar i detta dokument på att regeringar bör vara försiktiga med att sätta alltför stor tilltro till denna specifika politik av positiv särbehandling som en bred lösning på den ständiga underrepresentationen av kvinnor i toppskikten av näringslivet."
Denna erfarenhet kommer inte avhålla våra regeringar från lagstiftning. Ty den som avskyr tanken på klassamhällets avskaffande eller till och med ökad jämlikhet - till exempel i inkomst och livsutsikter - kan ju som en långt billigare reform erbjuda jämställdhet inom klasserna.
Bild: Robert Nyberg.
Den som alltid har hävdat att frihetens timma slår först när den siste kapitalisten hänger i den siste prästens tarmar, blir sannolikt inte så imponerad vare sig av en kvinnlig ärkebiskop eller Svenskt Näringslivs kvinnliga VD. Nackdelen kan till och med vara att sådana utnämningar kan ställa dessa institutioner i mera positiv dager hos en och annan kvinna.
Enda skälet att ändå stödja förslaget är att de mest efterblivna kapitalisterna - som Antonia Axelson-Johnson - och förstås fascisterna, av någon anledning känner sig hotade.
Hans Isaksson
Den västerländska blicken
I ett augustinummer av Le Monde där mer eller mindre kända fransmän lägger fram sin syn på vad skolan lärt dem, intervjuas den gamle landslagsfotbollsspelaren Lilian Thuram, född i franska Västindien, uppväxt i en parisisk förort. Han har grundat en antirasistisk organisation och åker runt i skolor för att diskutera med ungdomar. Ofta öppnar han med frågan "Vem var Christoffer Colombus?" varpå alla svarar "Han upptäckte Amerika". Då lämnar Thuram klassrummet, återvänder och utropar "Jag har upptäckt klassen" varpå eleverna ropar "Nej, vi var här förut!" Utifrån detta handfasta exempel diskuterar Thuram med eleverna undervisningens centrering kring västvärlden. Han brukar även visa en världskarta där Afrika ligger i centrum varpå eleverna invänder att kartan är bakvänd. Thuram lyckas med två enkla exempel få eleverna att reflektera över hur en kolonial syn på världen lever kvar i fransk undervisning, ja, förmodligen i all västerländsk undervisning.
Malena Rydberg
Vinster och välfärd
Enligt en opinionsundersökning från Aftonbladet/Inizio vill 74 procent av svenskarna begränsa vinsterna i välfärdsföretagen. Denna idé bekämpas ihärdigt av många politiker och företagsledare ty vinsterna från de privatägda välfärdsföretagen har blivit en synnerligen lönsam och säker affär. Man kan konstatera att samtidigt som många kurvor i samhället pekar nedåt, till exempel framtidens pensioner, tycks en kurva vara konstant, nämligen den som visar företagens avkastningskrav. Näringslivet har skyhöga vinstmål på mellan 15 och 20 procents förräntning av kapitalet även om tillväxten är svag och räntorna rekordlåga. De överdrivna vinstkraven är en förklaring till att produktiva investeringar uteblir. Storföretagen är dessutom duktiga på att nolltaxera och skatteflykt har blivit en konstart. En allt större andel av vinsterna går till kapitalägarna på bekostnad av arbetarna. Så länge vänstern saknar ett verkligt offensivt program utgör detta en grogrund för högerpopulismen.
Malena Rydberg
Taxistriden
Taxiförarna i Stockholm kör fortfarande 12-13 timmar om dan eller mer för att få ihop en inkomst att leva på. Små åkare går i konkurs. De flesta åkare är helt enkelt arbetare med en bil och en f-skattsedel och en massa avgifter att betala åt alla håll. De kör lika eländigt mycket som de anställda förarna. Alla är trötta. Det går sisådär med rekryteringen till Taxiklubben och till förbundet Transport.
Men det pågår en strid. Eftersom färdtjänstkörningarna är så uselt betalda så tar chaufförerna hellre andra körningar eller står på paus i protest. Detta har slagit igenom kraftfullt. Det kommer ingen bil eller den kommer mycket för sent. Färdtjänstkunderna drabbas. Detta är konsekvensen av landstingets policy att upphandla så billigt som möjligt, utan några krav på rimliga villkor för dem som ska utföra tjänsten.
Taxibolagen Kurir och Sverigetaxi (f.d. 020) försöker desperat göra något åt saken. De varnar förare som avstår körningar, trots att förarna inte är anställda av bolagen. När landstinget drar kostnaden för resegaranti från bolagen så drar de i sin tur pengar från åkarna, vilka de i sin tur ska dra från sina anställda förare, om de har några. Förmodligen ett olagligt upplägg från början till slut.
Taxiklubben kan fira ett litet steg framåt. Ordföranden i upphandlingsnämnden i Haninge/Nynäshamn har svarat på en interpellation. Vid nästa upphandling av skoltaxi ska inte bara lagar gälla, utan det ska vara krav på arbetsskade- och sjukförsäkring, tjänstepension och avtalspension. Och förarna ska ha meddelarfrihet på samma sätt som personer som är direktanställda av kommunen. Det här gäller alltså inte färdtjänsten i Stockholms län men en annan upphandlad verksamhet, skoltaxi i Haninge och Nynäshamn.
Det är långt kvar till rimliga villkor inom taxibranschen. Men efter flera år av försämringar så är varje litet steg i rätt riktning en uppmuntran till fortsatt kamp och värt att fira.
Frances Tuuloskorpi
En immigrationsvåg av kosmiska dimensioner
End dikt av Ola Bog:
.Varje dygn hundratusentals.
358 192! Det har jag i alla fall hört.
Och ingen kan språket.
Analfabeter hela surven.
Jag menar, har vi över huvud taget någon apparat?
De saknar ju allt.
Kläder, skor.
Yrkeskunskap? Jag måste skratta.
Och de saknar allt sinne för hygien.
Har aldrig sett en tvål hos någon av dem.
Hör du!?
Men dämpa då den där jävla hippiemusiken!
"We are stardust
Billion year old carbon
We are golden
Caught in the devil's bargain
And we've got to get ourselves ..."
- Puh!
Ja, jag talar omjordens nyfödda.
Hans Isaksson
